Home Nyheter Hotet från det farliga missbruket av antibiotika ökar

Hotet från det farliga missbruket av antibiotika ökar

Hotet från det farliga missbruket av antibiotika ökar

16 januari, 2017

En amerikansk kvinna dog förra året från en bakteriell infektion som var resistent mot samtliga 26 typer av antibiotika som finns tillgängliga i USA. Kvinnan som var i 70-årsåldern hade rest till Indien, utvecklat septisk chock och dog i början av september. Nu har dödsorsaken offentliggjorts av amerikanska federala myndigheter. Även om detta utgör ett isolerat fall så är det ett oroväckande tecken i tiden om en post-antibiotika-era, där vanliga infektioner och mindre skador återigen kan bli dödliga, även i länder med mycket välutvecklad sjukvård. Ett växande antal infektioner – såsom lunginflammation, tuberkulos, blodförgiftning och gonorré – blir svårare att behandla i takt med att antibiotika blir allt mindre effektivt. Antibiotikaresistens utgör med andra ord ett allt allvarligare hot mot den globala folkhälsan.
Innan antibiotika togs i bruk var bakteriesjukdomar som lunginflammation eller operationsrelaterade infektioner farliga och kunde lätt leda till döden. I dag börjar dessa läkemedel sakta men säkert bli alltmer obrukbara. Missbruket av antibiotika riskerar att spoliera decennier av medicinska framsteg, och det är främst slarv som ligger bakom denna olyckliga utveckling. WHO har varnat för att vanliga infektioner kan bli dödliga då antibiotikan förlorar sin effekt, och resistens riskerar till och med att utvecklas mot nya preparat redan innan de har nått marknaden. Om den olyckliga utvecklingen tillåts fortsätta kan man med fog tala om en post-antibiotika-era där till exempel lunginflammation och förlossningar i framtiden blir svårhanterliga utmaningar för vården. Även cancerbehandlingar, transplantationer och operationer kan bli betydligt svårare att genomföra utan effektiva antibiotikabehandlingar.
Antibiotikaresistens inträffar när mikroorganismer (såsom bakterier, svampar, virus och parasiter) förändras när de utsätts för antimikrobiella läkemedel som t.ex. antibiotika, antisvampmedel, antivirala medel, antimalariamedel och avmaskningsmedel. Mikroorganismer som utvecklar antimikrobiell resistens hänvisas ibland till som “superbakterier”. Detta leder till att läkemedel blir ineffektiva och infektioner kvarstannar i kroppen, vilket kan utgöra en stor fara för patienten samtidigt som det ökar risken för att bakterierna sprids till andra.
Antibiotikaresistens är enligt WHO ett av de största hoten mot den globala hälsan och livsmedelsförsörjning idag. Det kan drabba vem som helst, oavsett ålder, i alla länder. Visserligen förekommer antibiotikaresistens naturligt, men ett omfattande missbruk av antibiotika både hos människor och djur har påskyndat processen, vilket gör att allt fler sjukdomar har blivit svårare att behandla. Antibiotikaresistens leder till längre sjukhusvistelser, högre sjukvårdskostnader och ökad dödlighet.
Utan effektiv antibiotika skulle andelen lyckade större operationer och kemoterapi kunna äventyras, och omfattningen av en global spridning av resistenta bakterier skulle kunna få ödesdigra konsekvenser. Kostnaden för sjukvård för patienter med resistenta infektioner är faktiskt redan idag högre än vård av patienter med icke-resistenta infektioner, på grund av längre varaktighet av sjukdom, fler tester och att man behöver behandla patienterna med dyrare läkemedel. Enligt WHO drabbas 480 000 människor av multiresistent tuberkulos varje år, och dessutom börjar läkemedelsresistens också komplicera kampen mot HIV och malaria.

Det uppmärksammade fallet i Nevada

Det första offentliggörandet av att det var antibiotikaresistens som låg bakom en 70-årig kvinnas dödsfall förra hösten, kom under den gångna veckan i en artikel i den federala publikationen Morbidity and Mortality Weekly Report (MMWR) som ges ut av Centers for Disease Control and Prevention. En talesperson för det aktuella vårddistriktet, Washoe County Health District, förklarade att dödsfallet inte offentliggjordes redan när det inträffade, eftersom det var ett isolerat fall som inte bedömdes utgöra något hot mot den allmänna säkerheten.
Kvinnan togs in på ett akutsjukhus den 18 augusti förra året, med diagnosen systemiskt inflammatoriskt responssyndrom – en medicinsk komplikation orsakad av en infektion. Men mer grundliga tester visade att hon led av karbapenemresistenta Enterobacteriaceae, en normalt sett godartad bakterie som lever i människans tarmar, men som kan orsaka en rad sjukdomar när den migrerar till andra delar av kroppen. Detta är dock inget nytt hot mot mänskligheten. Ett av de största utbrotten av karbapenemresistenta Enterobacteriaceae rapporterades i samband med ett utbrott av ESBL-producerande Klebsiella pneumoniae i New York 2003-2004. Minst 70 fall påvisades i kliniska odlingar och vid en punktprevalensstudie på intensivvårdspatienter var 14 av 36 patienter (39 procent) koloniserade med karbapenemresistenta K. pneumoniae.
Författarna till artikeln i MMWR anger att de tror att kvinnan smittats under en serie av sjukhusbehandlingar för ett brutet lårben i Indien. Patienten isolerades efter diagnos och efterföljande tester av övriga patienter på sjukhuset kunde utesluta att fler drabbats.
Superbakterier – bakterier som inte går att ta kål på med antibiotika – är oroande inte bara på grund av sin motståndskraft mot vanliga behandlingar, utan på grund av det faktum att de kan överföra bitar av DNA som kallas plasmider som innehåller gener som är resistenta mot andra bakterier. Övriga bakterier kan sedan sprida detta motstånd vidare.
Dr James Wilson, chef för Nevada State Infectious Disease Forecast Station vid University of Nevada, Reno, varnar för att antibiotikaresistens är ett växande hot i USA.
– Problemet är dubbelt: Patienter begär antibiotika när det inte behövs, och läkarna skriver ut det för att hålla patienterna nöjda, ibland skriver de även ut antibiotika som inte är bäst lämpat för det aktuella fallet, menar Wilson.

Vad accelererar uppkomsten och spridningen av antibiotikaresistens?

Antibiotikaresistens förekommer naturligt, oftast genom genetiska förändringar. Emellertid påskyndar missbruk och överanvändning av antibiotika denna process. I många fall överutnyttjas och missbrukas antibiotika av människor och djur och ges utan professionell tillsyn. Ett vanligt exempel på missbruk är när det tas vid virusinfektioner som förkylning och influensa, och när de ges som tillväxtbefrämjande medel till djur och fiskar.
Antibiotikaresistenta mikrober finns i människor, djur, livsmedel och miljö (i vatten, jord och luft) och kan sprida sig mellan människor och djur, och från person till person. Dålig infektionskontroll, otillräckliga sanitära förhållanden och olämplig mathantering kan öka spridningen av antibiotikaresistens.
För fyra år sedan publicerade Centers for Disease Control and Prevention en alarmerande rapport om att antibiotikaresistenta stammar av den aktuella typen, dvs. karbapenemresistenta Enterobacteriaceae eller CRE, hade orsakat infektioner hos patienter på nära 200 sjukhus i USA. Omfattningen av dessa typer av utbrott kan vara svåra att begränsa. Som ett exempel kan nämnas ett utbrott år 2011 av Klebsiella pneumonia som trots strikta rutiner för infektionskontroll, upptäcktes i avlopp och på medicintekniska produkter som sanerats enligt strika rutiner.
Frågan är om vi börjar få slut på mirakelmediciner för att stoppa infektioner som vetenskapen har tagit fram det senaste seklet. Det antibiotiska penicillinet upptäcktes i slutet av 1920-talet, och fick utbredd klinisk användning under 1940-talet. Emellertid har bakterierna snabbt utvecklat penicillinresistens, varpå nya och förbättrade versioner utvecklades. Sedan dess har en kontinuerlig kapplöpning pågått för att identifiera ny antibiotika och ligga steget före resistensutvecklingen. Under det ovan nämnda utbrottet år 2011 av Klebsiella, hade bakterierna utvecklat resistens även till kolistin, ett läkemedel som utgör en sista utväg på grund av dess allvarliga biverkningar. Forskare i Kina har dessutom upptäckt en genförändring i e. coli-bakterien som gör den resistent mot kolistin. Problemet förvärras av att den här genen kan förflytta sig till andra bakterier och därmed förstärka antibiotikaresistensen globalt, påpekar forskarna.
Under de senaste 25 åren har antalet nya antibiotika i klinik drastiskt minskat. Samtidigt har bakterierna fortsatt att utveckla resistens mot alla tillgängliga läkemedel, vilket har skapat den aktuella kritiska situationen. Ett av de största problemen med att identifiera nya antibiotika och föra dem till marknaden är en brist på förståelse för hur molekylerna fungerar.

»En sjättedel av Europas invånare känner inte till att felaktig användning av antibiotika gör att de fungerar mindre effektivt« ECDC (European Centre for Disease Prevention and Control)

Antibiotika i mat
Antibiotika tillhör de mest förskrivna läkemedlen, och de kan rädda livet på många patienter. Men ofta förskrivs det i onödan, med fel dosering eller varaktighet. Dessutom kan de bakterier som förorenar mat bli resistenta på grund av användningen av antibiotika hos människor och livsmedelsproducerande djur. För vissa bakterier som Salmonella och Campylobacter är det framför allt användningen av antibiotika i livsmedelsproducerande djur som ökar resistensen.
På grund av länken mellan antibiotikaanvändning i livsmedelsproducerande djur och förekomsten av antibiotikaresistenta infektioner hos människor, är det en högst aktuell global politisk fråga huruvida antibiotika bör tillåtas för att främja tillväxten av djur.
Så kan vi värna om antibiotikans livräddande egenskaper (källa: KI)

  • korrekt antibiotikaanvändning
  • incitament för utveckling av nya antibiotikapreparat
  • minskad spridning av redan resistenta bakteriestammar genom god hygien
  • ökad kunskap hos allmänhet, förskrivare och beslutsfattare
  • mer producentobunden läkemedelsinformation
  • vaccinationsprogram och bättre levnadsförhållanden
  • bättre och mer lättillgänglig teknik för att diagnostisera bakterier och resistensmönster
  • system för övervakning av antibiotikaanvändning, antibiotikaförskrivning och resistensutveckling
  • fler vårdplatser och fler isoleringsrum på sjukhusen
  • internationella och nationella samarbeten och tydligare ledarskap för en gemensam aktion
  • begränsad användning av antibiotika till djur och växter
  • begränsad ansamling av antibiotika i miljön, till exempel genom bättre rening av avloppsvatten

Se en video nedan om hur antibiotikaresistensen har uppstått.

Läs WHO:s senaste rapport: Antimicrobial resistance: global report on surveillance
 
 


biostockappenFå alla nyheter och analyser direkt i mobilen med BioStocks mobilapp!
appstoreknappgoogleplayknapp
 


Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev