AI upptäcker hudcancer lika bra som hudläkare
Nyligen lyckades svenska och amerikanska forskare framställa ett 3d-printat mikroskop som kopplas till en vanlig mobiltelefonkamera för att spåra cancer och antibiotikaresistens. Nu har ett forskarteam vid Stanford University bevisat att artificiell intelligens kan upptäcka hudcancer lika bra som en hudläkare, och även här är förhoppningen att tekniken ska kunna användas med en mobiltelefon i framtiden. Även om dessa tekniker knappast kommer göra läkare överflödiga, så är de goda exempel på hur akademisk forskning, industriell innovation, mobil hälsa och telemedicin håller på att omvandla det globala vårdlandskapet i grunden. Och det är en stor lukrativ marknad, enligt både McKinsey & Company och PWC.
De amerikanska forskarna vid Stanford University har med hjälp av Googles bildigenkänningsalgoritmer tränat upp ett neuronnät, dvs artificiella neuronnät med självlärande algoritmer för informationsbehandling som försöker efterlikna funktionen i biologiska neuronnät, med drygt 129000 bilder som var och en representerar fler än 2000 olika såväl maligna som godartade hudförändringar. Därefter lät man 21 hudläkare ge sina utlåtanden utifrån bilder på olika hudåkommor, för att se vilka behandlingar de rekommenderade för dessa specifika avvikande hudförändringar. Slutsatsen av den här jämförelsen var att dessa dermatovenereologer, eller hudläkare, presterade på samma nivå som det AI-upptränade neurala nätverket.
Förhoppningen är nu att ta denna teknik vidare till helt vanliga mobiltelefoner för hemanvändning för vissa typer av hudcancer, även om forskarna som brukligt är, framhåller att fler studier först måste genomföras för att validera tekniken. Läs mer om hudcancerstudien vid Stanford University här
Ett paradigmskifte inom mHealth
Detta är ett exempel på en framväxande och innovativ industri där handhållna enheter används för att utreda sjukdomar. Ett annat exempel är de 3d-utskrivna mikrosopen som kan användas för att spåra cancer och antibiotikaresistens, vilket vi har skrivit om förut. Inget av dessa system kommer sannolikt att ersätta läkare, men de kan bli viktiga effektiviserande komplement, samt troligen minska antalet insjuknade och döda. Att använda ett så praktiskt vardagsföremål som mobiltelefoner för självdiagnostik kommer däremot tveklöst att accelerera in i ett nytt vetenskapligt och industriellt paradigm, i takt med att fler aktörer inser dess potential; i synnerhet om man ovanpå detta lägger marknadsutrymmet för specialutvecklade appar och medicinteknik (medtech).
mHealth eller mobil hälsa har de senaste åren vuxit fram som ett delsegment av eHealth, det vill säga användningen av informations- och kommunikationsteknik inom hälsovården. Som exempel på e-hälsa kan nämnas att behandling av patienter, forskning, utbildning av vårdpersonal, spårning av sjukdomar och övervakning av folkhälsan. I detta sammanhang är det naturligt att mHealth tar en allt större plats. Och det är en stor framväxande marknad där konsumenten i tämligen stor utsträckning dikterar de marknadsmässiga villkoren.
Digital teknik inom hälsovård kan bli värd 300 miljarder dollar årligen enligt McKinsey & Company
Dagens konsumenter blir alltmer medvetna om bekvämligheten och enkelheten som tillhandahålls av internetbanker, shopping och resebokningar, enligt det globala konsultbolaget McKinsey & Company. Som en följd av att vi börjar att ändra våra attityder kring hälso- och sjukvårdskostnader och får större valmöjligheter och tillgänglighet till nya tekniker, samt börjar ifrågasätta vem som är bäst lämpade att ha lagra vår sjukvårdsinformation, så kommer segmentet för mobila lösningar att accelerera. Rapporten från McKinsey & Company förutspår en förändrad attityd i konsumentledet för hur pass mycket komplicerad administration folk är beredda att uthärda, plus att vi kommer bli mer kräsna kring val av vårdgivare och kostnader för sjukvård.
Rapporten fastslår att nya ekosystem för självhanterad hälsovårdsadministration kan komma att växa stort inom en inte avlägsen framtid. Allt fler digitala startups utvecklar ny digital teknik för att ge konsumenterna mer kontroll över den vård de får, och denna nya framväxande marknad kommer bli värd uppåt 300 miljarder dollar årligen, enligt undersökningen. I takt med att konsumenterna blir mer techdrivna håller vårdlanskapet på att reformeras i grunden, åtminstone i USA, och kan med tiden tränga undan bolag som inte är med i racet. Läs mer i rapporten How tech-enabled consumers are reordering the healthcare landscape.
McKinsey rapport får stöd av PriceWaterHouseCoopers
Efter årtionden av långsamma framsteg är det dags för sjukvården att ta språnget in i den nya digitalaktiverade vårderan, menar PWC i sin nya rapport The digital healthcare leap som främst tar sin utgångspunkt i USA.
Att hitta en hållbar lösning för att möjliggöra bättre hälso- och sjukvård är inte längre ett isolerat ansvar för den offentliga sektorn, skriver PWC. De traditionella vårdaffärsmodellerna måste omvärderas för att hitta nya vägar till hållbar utveckling, och de innovativa bolagen kan erbjuda kunderna nya lösningar som tvingar hela branschen att tänka över hur man gör affärer. Precis som McKinsey menar PWC att patienten/kunden har blivit mer kräsen när det gäller frågor kring den personliga hälsan, och att kundupplevelsen alltmer blir en viktig bakomliggande drivkraft för leverantörerna.
Konsumenterna är alltså inte längre passiva patienter utan snarare mer engagerade och kräsna. De kräver nya verktyg och bättre information för att kunna jämföra leverantörer. Den närmaste framtiden kommer därför, menar PWC, att präglas av hur väl industrin svarar på detta skifte i konsumentbeteende. Sjukhus och vårdgivare som inte anpassar sig riskerar sjunkande intäkter när konsumenten vänder sig någon annanstans för att få sina vårdbehov uppfyllda. Budskapet från PWC är därför tydligt för hälso- och sjukvården: den digitala eran är här för att stanna, och de leverantörer som inte är beredda på detta kan bli akterseglade. Bolagets uppmaning till hälsovårdsföretagen är därför att integrera och ansluta sina befintliga system till den nya digitala tekniken och slå samman data för att generera meningsfulla, värdefulla insikter för såväl vårdgivar som slutkonsument.
I den nya digitala hälsoeran, avslutar PWC, kommer digitalt aktiverad vård inte längre vara ett trevligt tillägg i affärsutbudet utan ett grundläggande affärsimperativ. Den digitala tekniken har potential att överbrygga tid, distans, prisvärd sjukvård och ett förväntningsgap mellan konsumenter och kliniker.
Facitfällan
De som vill lära sig av historien kan gå tillbaka några årtionden och företaget Facit. Det föga smickrande begreppet Facitfällan blev blev synonymt med ett företag som inte hänger med i ett teknikskifte och sedan blir utkonkurrerat. Facit var ett svenskt företag som tillverkade mekaniska räknemaskiner, men som i början av 1970-talet hamnade i en djup ekonomisk kris som en följd av teknikskiftet till elektroniska maskiner, där man tog ett aktivt och i efterhand korkat beslut att inte följa med på den nya digitala trenden från Japan. Mellan år 1957-1970 ökade omsättningen med 500 procent och år 1970 hade man 14 000 anställda i 140 länder. Två år senare hade huvudparten av de anställda fått gå och det konkursmässiga bolaget köptes upp av Electrolux. Exemplet är gammalt men är samtidigt en nyttig påminnelse om risken med att inte aktivt förhålla sig till teknikskiften som kan komma oväntat snabbt och i lika oväntade branscher. Varför skulle vårdsektorn vara något undantag?
Ett omvänt exempel på ett bolag som inte vill fastna inom sitt ursprungliga gebit, är Apple. Detta otroligt framgångsrika bolag (trea på Fortune 500-listan efter Walmart och Exxon Mobil) har de senaste åren haft återkommande samtal med den amerikanska läkemedelsmyndigheten gällande olika appar inom diagnostik och andra hälsoprodukter. Det antyder att företaget har avsevärda ambitioner inom den framväxande sektorn för hälsoteknik, långt bortom de tjänster som de tidigare har gått ut med.