Tidigare under hösten meddelade A1M Pharma att man valt njurskydd i samband med målsökande strålbehandling av tumörer, s.k. PRRT-behandling, som första inriktning inom sitt fokusområde akut njurskada (AKI) med läkemedelskandidaten ROSgard. Under förra veckan kom också beskedet att positiva resultat från prekliniska djurstudier visar att den aktiva substansen i ROSgard de facto har skyddande effekt på njurarna vid PRRT. I dagens Söndagsintervju har BioStock intervjuat både professor Bo Åkerström, grundare av A1M Pharma och senior ansvarig för preklinisk forskning och utveckling, samt bolagets affärsutvecklingsansvarige Martin Austin för att få veta mer betydelsen av de nya resultaten, dels för patienterna men också ur ett affärsmässigt perspektiv.

PRRT används bland annat för att behandla cancertumörer i mag-/tarmkanalen, samt i lungorna. Strålbehandlingen påverkar dock patienternas njurar negativt, vilket gör att den maximala stråldosen som kan användas blir begränsad, dels vid varje behandlingstillfälle och dels totalt sett i hela behandlingscykeln. A1M Pharmas målsättning är att ge patienter som genomgår PRRT-behandling läkemedelskandidaten ROSGard för att öka behandlingens effektivitet och samtidigt skydda njurarna från strålningens skadliga effekter.

Under den gångna veckan kom positivt besked från bolaget om att man har kunnat se god njurskyddande effekt i djurmodell i prekliniska studier där rekombinant alfa-1 mikroglobulin (rA1M), den aktiva substansen i ROSGard, ges i samband med strålbehandling. Hittills har den njurskyddande effekten undersökts 1-8 dagar efter behandlingstillfället, och längre fram väntas resultat från långtidsuppföljningen efter avslutad behandling.

Bo Åkerström

Professor Bo Åkerström, grundare och ansvarig för preklinisk F&U, A1M Pharma.

Professor Bo Åkerström, kan du förklara varför det är viktigt att skydda njurarna vid cancerbehandling med PRRT, och vad ”god njurskyddande effekt” egentligen innebär i detta sammanhang?

– Cancerbehandlingen sker genom att spruta in ”målsökande” radioaktiva substanser i blodet. Dessa fastnar på tumörerna och dödar dem med sin strålning. Ett problem är att en stor del av substanserna hamnar i njurarna eftersom det är den naturliga vägen för kroppen att göra sig av med främmande ämnen i blodet. Njurarna blir därmed också utsatta för skadlig strålning samtidigt som tumörerna behandlas. Idag begränsar man därför mängden av insprutade radioaktiva substanser så att njurarna inte tar skada. Det gör att tumörbehandlingen inte heller kan bli så effektiv som man önskar.

– Vi har tidigare sett att rA1M, den aktiva substansen i ROSGard, kan skydda intilliggande vävnad mot strålningsskador. Vi vet också sen tidigare att rA1M söker sig framför allt till njurarna vid insprutning i blodet. Nu har vi kunnat visa i djurförsök att rA1M verkligen skyddar njurarna mot strålningsskador från förhöjda doser av samma radioaktiva substans som används i kliniken – rA1M-et i ROSGard kan alltså förhindra de akuta njurskador som uppstår under de första dygnen efter behandlingen.

»Eftersom rA1M motverkar de akuta skadorna har vi goda förhoppningar att även de långsiktiga skadorna ska motverkas.«

På vilket eller vilka sätt kan ROSGard konkret bidra till att förbättra behandlingsförutsättningarna för patienterna? 

– Vi tänker oss att kombinera strålningsbehandlingen med ROSGard. Eftersom rA1M-et i ROSGard då skyddar njurarna, är tanken att höja strålningsdosen utan att öka risken för patienten. På så sätt hoppas vi få en snabbare och effektivare tumörbehandling vilket kan leda till att patienten inte behöver genomgå lika många behandlingar, alternativt att man kan öka dosen utan att skada njurarna.

De positiva effekter av ROSGard som ni har sett hittills i prekliniska djurmodeller har ännu bara undersökts en kort tid efter behandlingstillfället, och ni kommer nu att följa upp detta under en längre tid. Vilka skillnader kan man förvänta sig att se 6 månader efter behandlingen jämfört med de resultat ni konstaterat efter 1-8 dagars uppföljning?

– De njurskador som kan uppstå märks oftast inte förrän ca 6 månader efter behandlingen, d.v.s. långt efter att de radioaktiva substanserna är borta från kroppen. De är ändå en följd av kedjereaktioner från skador som uppstår under de första dygnen när de strålande ämnena fortfarande är kvar i njurarna. Eftersom rA1M motverkar de akuta skadorna har vi goda förhoppningar att även de långsiktiga skadorna ska motverkas.

Vad blir nästa steg i utvecklingen, förutsatt att även långtidsuppföljningen faller väl ut?

– Nästa steg blir att i en djurmodell ta reda på vilka doser av de målsökande radioaktiva substanserna och rA1M som ger bäst behandling av tumörerna utan att njurar eller andra organ tar skada.

Avslutningsvis, går det att säga något generellt om hur pass mycket effektivare strålbehandling man kommer att kunna ge i framtiden, med hjälp av ROSGard?

– Det är förstås svårt att säga innan doseringsförsöken är gjorda, men vi har förstått att man i klinisk praxis gärna hade kunnat dubblera den stråldos som idag används som maximal gräns. Det ser vi som en rimlig målsättning.

Martin Austin

Martin Austin, styrelseordförande och Business Development Director A1M Pharma.

Martin Austin, Business Development Director A1M Pharma – hur viktiga är de positiva resultat ni sett med ROSgard avseende dess njurskyddande egenskaper ur ett affärsutvecklingsperspektiv?  

– Resultaten innebär framförallt en viktig bekräftelse av ROSgard och den aktiva substansen A1M:s skyddande funktion mot de skadliga effekter som joniserande strålning har på njurarna, DNA och andra proteiner. Eftersom strålningen ger upphov till s.k. Reactive Oxygen Species – ROS – är det avgörande att vi kan bevisa att ROSgard verkligen har kapacitet att skydda njurarna från att utsättas för skadliga nivåer. Det indikerar i sin tur att vi inte här bara har en möjlighet att skydda cancerpatienter från de skadliga biverkningarna av strålningsbehandling, utan faktiskt också att ROSgard kan ge skydd oavsett vilken sjukdomsprocess det är som orsakar förekomsten av ROS. Från ett affärsmässigt perspektiv öppnar det upp för en bredare diskussion kring möjligheterna med potentiella licens- och samarbetspartners.

De positiva resultaten ska följas upp under sex månader, vad händer därefter? 

– Då kommer vi, precis som professor Åkerström nämnde, att gå vidare med prekliniska multidos-studier i djurmodell, samt vidta de nödvändiga steg och åtgärder som krävs för att kunna gå vidare in i kliniska studier inom PRRT så snart det bara är möjligt.

Kan du ge en realistisk tidsuppskattning för när ROSgard skulle kunna nå marknaden, förutsatt att alla de olika stegen i utvecklingsprocessen kan genomföras på ett framgångsrikt sätt?

– Om man utgår ifrån att vi, efter en genomförd och lyckad säkerhetsstudie i fas I, ganska snart skulle kunna få myndighetstillstånd att genomföra en klinisk studie med patienter som genomgår PRRT-behandling – och förutsatt att vi där skulle kunna påvisa samma njurskyddande egenskaper i patienterna som våra prekliniska resultat indikerar, skulle vi möjligen också kunna beviljas ett snabbspår mot marknadsgodkännande, s.k. accelerated approval. Nu är det givetvis väldigt vanskligt att förutspå en sådan händelseutveckling på förhand, men om det skulle inträffa så hade vi nog kunnat se ROSgard på marknaden som en del av en kombinationsterapi vid cancerbehandling redan om några år.

»Området kallas radiopharmaceuticals och den marknaden är värd över 12 miljarder dollar på årsbasis vilket öppnar mycket spännande perspektiv vid en framgångsrik utveckling av vår läkemedelskandidat.«

Vid vilken punkt i utvecklingsprocessen anser du att det vore optimalt att ingå partnerskap med en större aktör för den fortsatta utvecklingen av projektet?

– Strålningsbaserad behandling är bevisligen en högt specialiserad gren inom medicin, så att göra gemensam sak med en samarbetspartner som har expertis och bred erfarenhet inom just detta område skulle naturligtvis vara väldigt givande redan från dag ett, och vi söker redan nu aktivt kontakt med precis den sortens aktörer för att diskutera partnerskap med.

Hur värderar du som affärsutvecklare de två möjligheterna att antingen skriva avtal med Big Pharma tidigt i utvecklingsprocessen, kontra att bolaget själv driver projektet längre för att på så sätt maximera värdet vid ett eventuellt partnerskap?

– Som jag var inne på i mitt förra svar så kan ju värde alltid definieras i mer än enbart finansiella termer. Den uppbackning och det engagemang som ett eventuellt partnerskap med en större branschaktör innebär skulle kunna ge ökad styrka åt samtliga våra utvecklingsprogram. Sedan ger ju en väl genomförd produktutveckling alltid sin rättmätiga belöning när en produkt väl når marknaden.

Finns det några potentiella partners i branschen som är speciellt intressanta för just A1M Pharma att samarbeta med, eller är det helt enkelt först till kvarn som gäller?

– Det finns rent allmänt ett stort intresse för AKI-området eftersom behovet av akut behandling är så stort för väldigt många drabbade patienter. Samtidigt får dessa patienter ofta någon form av kvarvarande skador på njurarna som på sikt riskerar att utvecklas till kronisk njurskada, eller CKD (Chronic Kidney Disease), vilket är ett sjukdomsfält förknippat med enorma vårdomkostnader.

– Många stora läkemedelsföretag slåss om att hitta lovande produkter för att stoppa utvecklingen av kronisk njurskada, och ROSgard skulle kunna bli en viktig beståndsdel för att motverka de negativa skadeverkningarna i sjukdomsprocessen. Vi är därför mycket måna om att en eventuell partner ska dela vår breda och långsiktiga syn på ROSgards behandlingspotential.

I er kommunikation har det stora intresset för A1M Pharmas projekt inom AKI och ROSgard nämnts flera gånger, kan du berätta något mer konkret om det?

– Alltid när en innovativ substans med en helt ”ny” verkningsmekanism dyker upp  – eller snarare en ny möjlighet att utveckla ett läkemedel för att uppnå en specifik fysiologisk effekt – så genererar det vanligen stort intresse bland aktörer i branschen. Och eftersom vi nu kan peka på en skyddande funktion hos vår kandidat, inom ett väl genomlyst problemområde med välkänt orsak-verkan-förhållande, så kan potentiella partners också tydligare se potentialen i att ha ROSgard som en viktig del i behandlingen. När diskussionerna kommit längre kommer vi också att kunna kommentera detta på ett mer detaljerat plan.

Avslutningsvis, hur ser du generellt på ROSgards kommersiella potential inom AKI, specifikt inom cancerbehandling med PRRT och för andra möjliga indikationsområden?

– Uppkomsten av ROS leder ofta till skador på njurarna. De studier vi genomfört i sjukdomsmodeller med njurskador liknande de som uppstår vid havandeskapsförgiftning ger hopp om att ROSgard kommer att kunna bidra vid behandling av både denna och ett antal andra sjukdomstillstånd. Vid t.ex. PRRT, där neuroendokrina tumörer behandlas genom att radioaktiva isotoper som sitter på peptider fäster sig vid tumörcellerna, kan vi se att de njurskyddande egenskaperna troligen kommer att kunna effektivisera dagens befintliga behandling.

– Logiskt sett borde andra terapier med isotoper som genererar ROS och vars skador yttrar sig i njurarna också kunna dra nytta av ROSgards skyddseffekt. Området kallas radiopharmaceuticals och den marknaden är värd över 12 miljarder dollar på årsbasis vilket öppnar mycket spännande perspektiv vid en framgångsrik utveckling av vår läkemedelskandidat.

Läs mer: A1M Pharmas läkemedelskandidat ROSgard effektiv vid strålbehandling
Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.


biostockappenFå alla nyheter och analyser direkt i mobilen med BioStocks mobilapp!

appstoreknappgoogleplayknapp

 


Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev