Home Nyheter DexTech Medical: Även en blygsam marknadsandel skulle ge stora intäkter

DexTech Medical: Även en blygsam marknadsandel skulle ge stora intäkter

DexTech Medical: Även en blygsam marknadsandel skulle ge stora intäkter

6 december, 2016

Patienter som drabbas av allvarlig sjukdom och får exempelvis en cancerdiagnos har alltid rätt till ett andra läkarutlåtande, en s.k. second opinion. En ny amerikansk undersökning visar dock att även om många män med prostatacancer får ett andra utlåtande från urologer innan behandling påbörjas, leder det sällan till ett ändrat behandlingsval eller till förbättringar i upplevd kvalitet av prostatacancervården. Samtidigt visar statistik från svenska prostatacancerförbundet att väntetiderna för att få behandling för prostatacancer är längst av alla cancerformer, och att väntetiderna blir allt längre. BioStock kontaktade DexTech Medical i Uppsala, som utvecklar en behandling mot svår prostatacancer, för att få deras syn på vården av patienter med denna allvarliga sjukdom. Vi ställde även frågan hur bolagets läkemedelskandidat OsteoDex skiljer sig från dagens begränsade behandlingsalternativ.
Ett andra läkarutlåtande påverkar inte behandlingsval enligt amerikansk studie
Forskare vid Johns Hopkins University i Baltimore har studerat hur ofta, och av vilka orsaker, män som drabbats av prostatacancer utnyttjar möjligheten att få ett andra läkarutlåtande. Studieresultaten som publicerats i tidskriften CANCER, visar att patienterna ofta rekommenderas att få ett andra utlåtande innan behandlingen påbörjas för att hjälpa dem att förstå sin sjukdom, samt för att de noggrant ska kunna väga risker och fördelar med sina val. I studien konstateras också att ett andra utlåtande oftast inte påverkade behandlingsvalen bland de män som räknas till lågriskgruppen.
I studien tillfrågades sammanlagt 2386 män som diagnostiserats med prostatacancer. 40 procent av männen hade sett till att få ett andra utlåtande, vanligen för att de ville ha mer information om sin cancer (50,8 procent) och för att de ville öka sina chanser att få träffa den bästa läkaren. Utredningen tolkar resultaten som att ett andra utlåtande snarare är ett sätt att fullfölja den behandling man redan planerat att genomgå, snarare än att utforska andra behandlingsalternativ.
Om ett andra utlåtande i Sverige
Rätten till att få ett andra utlåtande lagstadgades redan 1999 och innebär att patienten har rätt att komplettera sin egen läkares bedömning med ett utlåtande från annan läkare. För två år sedan stärktes detta skydd ytterligare i den nya patientlagen, där det framgår att varje patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom har rätt till förnyad bedömning.
Patientlagen tydliggör även rätten att få den behandling som föreslås av den läkare som gjort bedömningen i second opinionförfarandet, så länge som behandlingen kan anses stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, samt att det med hänsyn till sjukdomen och kostnaderna framstår som befogat. Att utnyttja denna rätt har blivit allt vanligare då många vill ha ett så bra beslutsunderlag som möjligt, speciellt när det gäller allvarliga sjukdomar som exempelvis prostatacancer.
Prostatacancer har längst väntetider av alla cancerformer
Ett år efter den svenska regeringens stora satsning för att korta väntetiderna i cancervården syns ingen förbättring för prostatacancer, som är den vanligaste diagnosen och samtidigt den cancersjukdom som har de längsta väntetiderna. Patienter med prostatacancer får vänta på vård 4 gånger längre än genomsnittet för andra cancerformer, enligt ny statistik som rapporterats från prostatacancerförbundet.
Prostatacancerförbundet kräver krafttag mot de orimligt långa väntetiderna som leder till ett oerhört lidande för de drabbade och medför risk för att sjukdomen förvärras. Dagens situation är närmast  skandalös, väntetiderna måste helt enkelt bli kortare, säger Calle Waller, vårdpolitisk talesman för Prostatacancerförbundet.
Utgångsläget var att tiden mellan remiss och påbörjad behandling i genomsnitt var 167 dagar. 2015 skulle bli förändringens år, och regeringen avsatte 2 miljarder kronor för att under fyra år stimulera landstingen att ta tag i vårdköerna och minska onödig väntan. Det framgår nu att en viss förbättring skett i enstaka landsting men att detta uppvägs av att väntetiderna ökat i flertalet andra. Variationen är därtill mycket stor i landet. I Stockholm är exempelvis medianväntetiden 223 dagar medan Södermanland har en väntetid på 123 dagar i median.
Sedan 2015 arbetar landstingen på uppdrag av staten med införande av standardiserade vårdförlopp. Målet är att minska väntetiderna från välgrundad misstanke om cancer till dess behandling sätts in.
Enligt det standardiserade vårdförloppet ska den maximala väntetiden för en prostatacancerpatient vara 60 dagar, dvs två månader. Utgångsläget är att hälften av patienterna måste vänta mer än fem månader. Det är oroande att det på riksnivå efter det första året inte syns någon förbättring alls. Endast en region, den sydöstra visar en viss minskning medan övriga har oförändrade eller längre väntetider än förgående år, fortsätter Waller.
BioStock kontaktade Anders R Holmberg, vd i DexTech Medical som utvecklar en ny behandling för kastrationsresistent prostatacancer (CRPC), för att få en kommentar till de olika rapporterna.
Studien vid Johns Hopkins University visar att få män väljer att utforska andra behandlingsalternativ för sin sjukdom efter ett andra läkarutlåtande, är det något som förvånar dig?
– Jag tycker att man måste ta studien med en nypa salt. Samtliga patienter får sin prostatacancer diagnostiserad av urolog. Frågan som ställdes i undersökningen var om man fått second opinion hos annan urolog. Att valet av behandlingsmetod blir kirurgi när man konsulterat två urologer i rad är i sig inte så konstigt.
Finns det en allmän etablerad behandlingsstrategi som kan appliceras på alla patienter som drabbas av prostatacancer?
– Nej. Valet av behandling skall ske utifrån tumörsjukdomens karakteristika. Vid lågrisk-prostatacancer skall s.k. aktiv monitorering övervägas. Vid lokalt avancerad prostatacancer är kombinationen hormonell behandling plus kurativ strålbehandling den enda vetenskapligt dokumenterade behandlingen. Patienter med intermediärrisk-cancer skall, enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer samt data från den nyligen publicerade randomiserade Brittiska ProtecT-studien, föreslås antingen kirurgi eller kurativ strålbehandling. Så – det är viktigt att samtliga patienter erbjuds en second opinion i den bemärkelsen att de får träffa onkolog för att även få information om strålbehandling.
Idag finns en handfull alternativ för behandling av svår prostatacancer på marknaden, men ett stort problem är att patienterna efter en tid utvecklar resistens mot läkemedlen?
– Det stämmer. Behovet att ta fram ytterligare behandlingsalternativ är mycket stort. Vår förhoppning är givetvis att kunna komplettera dagens befintliga behandlingsutbud med t.ex. vår läkemedelskandidat OsteoDex.
På vilket sätt skiljer sig OsteoDex, som befinner sig i en pågående fas IIb-studie, ifrån befintliga behandlingar på marknaden?
– OsteoDex är “trippelverkande”, vilket vill säga att det dels hämmar bennedbrytande celler, s.k. osteoklaster, dels hämmar det tumörcellernas tillväxt i skelettmetastasen, och slutligen hämmar OsteoDex även tumörväxt i mjukdelar, t.ex. lymfkörtlar.
Målet med OsteoDex är att förlänga livet hos patienter som drabbas av CRPC, där alltså överlevnadsstatistiken är nedslående med de behandlingsalternativ som finns idag. Hur mycket längre överlevnad hoppas ni att uppnå med OsteoDex, om läkemedlet tar sig ända fram till marknadsgodkännande?
– Det kan vi i dagsläget ej säga något om, då det krävs kliniska studier för att svar på den frågan. Men det är viktigt att poängtera att man kan också kan tänka sig kombinationer av andra cancerpreparat plus OsteoDex, d.v.s. en kombinationsregim som skulle kunna ha en avsevärd effekt.
Enligt statistik från prostatacancerförbundet växer vårdköerna för prostatacancer mest av alla cancerformer. Vad beror detta på och hur kan man vända trenden?
– Allt fler män får diagnosen prostatacancer och sjukvården är inte dimensionerad för detta. Prostatacancer har, med hjälp av de nya läkemedel som utvecklats, alltmer blivit en kronisk sjukdom. Detta är ju verkligen bra, men samtidigt kräver det allt större insatser från sjukvården. Idag kompenseras klinikerna – i bästa fall – för läkemedelskostnaderna medan ersättning för s.k. indirekta kostnader, dvs läkar- och sjukvårdspersonal, uteblivit. Allt detta gör att möjligheten att ta hand om nya patienter har hamnat i obalans.
Hur påverkar en längre väntan innan behandling sätts in risken för att patienten ska utveckla kastrationsresistent prostatacancer?
– För flertalet patienter är kanske detta inte något större problem, om man bortser från det psykiska lidandet av att få gå och vänta på behandling. Problemet gäller emellertid i högsta grad de patienter som har en s.k. högrisk-prostatacancer. Risken för dessa är att cancern hinner spridas, metastasera, och därmed övergår i en icke botbar sjukdom. Det är just de patienter vars sjukdom metastaserat som löper risk att övergå i kastrationsresistens.
Ni meddelade nyligen marknaden att er fas IIb-studie med OsteoDex går framåt vid samtliga medverkande kliniker och förväntas avslutas under 2017. Ni har även en uttalad ambition att utlicensiera era läkemedelskandidater senast efter genomförd fas II-studie. Hur ser du på möjligheterna att uppnå det målet?
– Under förutsättning att studieresultaten blir tillräckligt signifikanta tror jag att chanserna för en lyckad utlicensiering är mycket goda.
Flera av världens bäst säljande cancerläkemedel är inriktade mot prostatacancer, med en total årlig försäljning om ca 50 miljarder kronor. Hur stor marknadsandel kan OsteoDex ta om den går hela vägen till marknadsgodkännande?
– Det är svårt att gissa, men då totalmarknaden är så stor betyder även en mer blygsam marknadsandel mycket stora intäkter.
En intressant referensaffär att titta på i sammanhanget är den tyska läkemedelsjätten Bayers köp av Algeta, vars läkemedel Xofigo precis som OsteoDex är specifikt inriktat på målsökande behandling av CRPC med benmetastaser. Den affären värderades till motsvarande 26 miljarder SEK. Går det att säga något om hur er kandidat kan tänkas positionera sig gentemot Xofigo, baserat på de tidiga studiedata ni har för OsteoDex?
– Jag tror att OsteoDex skulle komplettera Xofigo alldeles utmärkt. Faktum är att där finns avsevärda likheter mellan preparaten, då båda har sin främsta styrka i att vara s.k. mimetiska dvs Xofigo beter sig i kroppen och tas upp i skelettet precis som kalcium och Osteodex uppfattas av tumörcellen som en poly-amine, som cellen behöver för att växa.
Avslutningsvis, ni genomförde nyligen en nyemission och fick därmed in ca 14,7 MSEK vilket bl.a. innebär att er fas IIb-studie är fullt finansierad. Hur ser du själv på marknadens värdering av DexTech Medical utifrån att bolagets aktie idag handlas strax under emissionskursen?
– Även om jag naturligtvis är partisk i sak, vill jag hävda att dagens kurs innebär ett utmärkt köptillfälle. DexTechs värdering är nu ganska hårt nedpressad, inte minst relativt en del jämförbara bolag, och jag anser att vi befinner oss i ett intressant läge där uppsidan kan visa sig betydande, både på kortare och lite längre sikt.

Om prostatacancer

Antalet diagnostiserade prostatacancerfall har ökat kraftigt de senaste 35 åren, och bara i Sverige upptäcks cirka 10 000 nya fall årligen, varav ungefär en fjärdedel av de drabbade avlider. Omkring 1,75 miljoner män uppskattas lida av prostatacancer på de sju största läkemedelsmarknaderna USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Japan. I USA räknade man med ca 220 000 nya fall under 2015, och där anges prostatacancer som den näst vanligaste av alla cancerdödsorsaker – endast lungcancer dödar fler amerikanska män.
Den kommersiella potentialen inom prostatacancer är stor. På topp 20-listan över de mest säljande cancerläkemedlen 2014 hade tre inriktning mot prostatacancer; Zytiga, Xtandi och Zoladex, samt ett mot skelettmetastaser, Xgeva. Tillsammans nådde dessa läkemedel över 50 miljarder SEK i årlig försäljning.
Läs artikeln i CANCER här
Läs även: Högsta växel i DexTechs cancerstudie
Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.


biostockappenFå alla nyheter och analyser direkt i mobilen med BioStocks mobilapp!
appstoreknappgoogleplayknapp
 


Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev