Home Nyheter Saniona ansöker om särläkemedelsstatus i EU och USA inom PWS

Saniona ansöker om särläkemedelsstatus i EU och USA inom PWS

Saniona ansöker om särläkemedelsstatus i EU och USA inom PWS

8 november, 2016

Bioteknikföretaget Saniona meddelade på måndagen att man har lämnat in en ansökan om klinisk prövning i Tjeckien och Ungern för att under första halvåret 2017 genomföra en fas IIa-studie med sin läkemedelskandidat Tesomet på patienter med Prader-Willis syndrom (PWS), en genetisk störning som ofta orsakar livshotande övervikt. Saniona planerar att ansöka om särläkemedelsstatus för indikationen hos både EMA och FDA. Marknadsvärdet för PWS enbart på den amerikanska marknaden är ca 20 miljarder kronor årligen. Samtidigt väntas antalet kraftigt överviktiga i USA öka med 42 procent fram till år 2030, vilket totalt kommer belasta samhället med 4950 miljarder kr i kostnader. Den eskalerande överviktsepidemin utgör således ett växande marknadsunderlag för Sanionas fetmarelaterade läkemedelskandidater, inte minst för PWS där det idag helt saknas behandlingsalternativ.
Saniona genomförde världens femte största affär i augusti
Vid en sammanfattning av genomförda affärer inom läkemedelsbranschen tidigare under hösten står en affär ut mycket tydligt; Pfizers köp av Medivation för 14 miljarder dollar. Även Sanionas licensaffär med Boehringer Ingelheim kvalar dock in på listan över de största affärerna under augusti månad – faktum är att det var den femte största licensaffären i världen, och det allra största forskningssamarbetet sett till totalt värde. Boehringer-Ingelheim-affären, som rör Sanionas forskningsprogram inom Schizofreni, uppmärksammades också internationellt, bl.a. i BioWorld, som är världsledande inom internationella biotech-nyheter.
Siktet inställt på Prader-Willis syndrom och andra metabola indikationer
I en intervju i BioWorld med Sanionas vice vd Thomas Feldthus framkom att Saniona förutom fetma och diabetes även avser att utforska potentialen hos bolagets läkemedelskandidat Tesomet för flera typer av ätstörningar. När intervjun gjordes hade man ännu inte officiellt beslutat vilka sjukdomsindikationer man skulle gå vidare med, men Feldthus nämnde både Prader Willy’s syndrom och hetsätstörning eller ”Binge Eating Disorder” (BED).
I en strax därpå publicerad intervju med BioStock kommenterade Thomas Feldthus vidare:
– Prader Willy’s syndrom är en sällsynt sjukdom som idag saknar behandlingsalternativ, vilket innebär att vi kan få orphan drug status och fast track-handläggning för vår läkemedelskandidat. Både kostnadsbilden och tidsplanen för att ta en produkt inom indikationen till marknad ser attraktiva ut och ett sådant läkemedel skulle också ha ett högt kommersiellt värde. Det amerikanska bolaget Zafgen utvecklade en produkt för Prader Willy’s i fas III förra året – tyvärr avbröts utvecklingen till följd av toxicitetsproblem, men innan Zafgen meddelade marknaden att studien misslyckats hade man ett bolagsvärde som med råge översteg 1 miljard dollar.
– Binge Eating Disorder är också en intressant indikation för oss. Det är en relativt vanligt förekommande sjukdom och det medicinska behovet är mycket stort eftersom den enda godkända behandlingen på marknaden dras med svåra biverkningar. Prader Willy’s och BED är dock bara två av alternativen som vi tittar på för att fortsätta bygga värde inom vårt Tesomet-program.
Beslutat om start av klinisk prövning inom PWS
Under gårdagen meddelade alltså Saniona att man nu har tagit beslutet att starta en klinisk prövning med Tesomet på patienter med Prader-Willis syndrom, vilket Jørgen Drejer, vd Saniona, kommenterade så här:
Satsningen på en Prader Willis-studie är ett nytt och avgörande steg för Saniona. Vi ser stor potential för Tesomet inom denna indikation eftersom det potentiellt kan lösa allvarliga problem för en grupp patienter som idag saknar möjlighet till behandling. Studien ryms inom nuvarande finansiering av bolaget.
Om Prader-Willis Syndrom (PWS)
Patienter med Prader-Willis syndrom har en förkortad livslängd på i genomsnitt 32 år, där vanliga dödsorsaker är respiratoriska sjukdomar, hjärtsjukdomar, infektioner, kvävning, bristning i magsäcken och lungemboli. Om fetma undviks och komplikationerna hanteras väl, är dock livslängden för personer med PWS normal eller i närheten av normal livslängd och de flesta individer kan leva ett hälsosamt liv. PWS förekommer i cirka en på 15 000 födslar och är jämt fördelat mellan män och kvinnor. Några första indikationer är bland annat små händer och fötter, onormal tillväxt och kroppssammansättning (liten kroppsbyggnad, mycket låg muskelmassa och tidigt debuterande barnfetma), hypotoni (svaga muskler) vid födseln, omättlig hunger, extrem fetma och utvecklingsstörning.
En konstant glupande och omättlig aptit
Sjukdomen är erkänd som den vanligaste genetiska orsaken till livshotande övervikt, och orsakas av en radering eller förlust av funktioner av ett kluster av gener på kromosom 15, vilket leder till dysfunktionell signalering i hjärnans aptit/mättnadscentrum (hypotalamus). Patienterna lider av en konstant, extrem och omättlig aptit, oavsett hur mycket de äter. Som ett resultat därav lider många av de som drabbas av PWS av sjuklig fetma. Hetsätandet och fixeringen vid mat brukar börja före 6 års ålder och lusten att äta är fysiologisk, överväldigande och svår att kontrollera. Vårdgivare måste strikt begränsa patienternas tillgång till mat genom övervakning och genom att installera lås på kylskåp och på alla garderober och skåp där mat förvaras. För närvarande finns det inget botemedel för sjukdomen.
I barndomen kan hjärnan hos en patient med PWS inte reglera ämnesomsättningen och aptiten normalt. Som ett resultat lider majoriteten av patienter med Prader-Willis syndrom av hyperfagi, d.v.s. att man ständigt är upptagen med tankar på mat och hyser en obeveklig och tvingande fysiologisk drift att äta. Hyperfagi är det främsta symptomet på PWS och har en starkt negativ inverkan på patienternas livskvalitet, samt orsakar fetma och andra relaterade komplikationer.
Förutom fetma kan en rad andra symtom synas i samband med PWS, som t.ex. nedsatt kognition, intellektuella funktionshinder, tillväxthormonbrist eller kortväxthet, låg känslighet för smärta, överdriven sömnighet, infertilitet eller otillräcklig produktion av könshormoner. Hyperfagi försämrar förmågan att leva självständigt och kräver kostsam och konstant övervakning för att förhindra att patienten äter för mycket. Utan övervakning riskerar patienter med PWS att dö i förtid till följd av kvävning, att magen brister eller vävnadsdöd, eller av komplikationer orsakade av sjuklig fetma såsom högersidig hjärtsvikt och andningssvikt.
Kostsamt för individen, de anhöriga och samhället
Den årliga kostnaden för att behandla en patient med PWS ligger i USA på cirka 900,000 till 1,800,000 kronor, ej inräknat de ofta betydande kostnaderna för läkemedelsbehandlingar som rör andra medicinska och psykologiska tillstånd, samt de kostnader som tillkommer för de anhörigas förlorade arbetstid. PWS diagnostiseras på ett tidigt stadium, vanligtvis i första levnadsåret, medan ungefär 40-50 procent av patienter med Prader-Willis syndrom är 12 år eller äldre. Även om det finns medicinsk behandling för olika symptom av PWS, såsom byte av humant tillväxthormon hos patienter med brist på tillväxthormon, så finns det för närvarande inga effektiva farmakologiska behandlingar för fetma och hyperfagi i PWS. Bortsett från begränsad tillgång till mat och konstant övervakning för att förhindra både livshotande ätande och sjuklig fetma, finns det för närvarande ingen behandling mot fetma och hyperfagi hos patienter med PWS.
Aktiv substans i Tesomet har visat lovande viktminskande effekt och minskar aptiten
Tesomet är en kombination av tesofensine och metoprolol, som för närvarande testas i en fas IIa-studie för behandling av typ 2-diabetes. Rekryteringen slutfördes i augusti och top-line data förväntas kunna presenteras i början 2017.
Tesofensine, som är den aktiva substansen i Tesomet, har i tidigare studier påvisat en betydande och statistiskt signifikant viktminskning hos överviktiga patienter. Den omfattande viktminskningen antas drivas av en trippelverkan; normalisering av aptit, minskat sug efter mat och en ökning av fettförbränningen. Givet kandidatens verkningsmekanismer anser Saniona att läkemedlet potentiellt kan användas för behandling av ett antal metabola syndrom och ätstörningar inklusive PWS, hetsätning, typ 2-diabetes och fettleversjukdomar inklusive NASH.
BioStocks kommentar: Som Saniona tidigare guidat om bl.a. i tidigare intervjuer med BioStock, har ledningen en tydlig strategisk plan med sitt draglok, primära läkemedelskandidaten Tesomet, med siktet inställt på flera metabola indikationer. Bolagets initiala fokus på typ 2-diabetes och fetma utgör således bara ett första insteg på ett attraktivt och snabbväxande marknadsområde som omfattar flera indikationsfält med blockbusterpotential. Att bolaget väljer att gå emot Prader-Willis syndrom som nästa sjukdom med Tesomet är förståeligt, dels givet indikationsbeskrivningen kontra kandidatens verkningsmekanism, dels ur ett strategiskt perspektiv där två viktiga värdekatalysatorier finns på plats: en målmarknad med årlig försäljning värd miljardbelopp i dollar, samt en tydlig möjlighet att ansöka om och erhålla särläkemedelsstatus. I sammanhanget är det också intressant att titta närmare på det PWS-projekt som amerikanska Zafgen i somras tvingades lägga ned efter säkerhetsproblem och dödsfall i samband med bolagets fas III-studie – den aktuella läkemedelskandidaten Beloranib tillhörde dock en helt annan substansklass än Tesomet – där man kunde genomföra en fas II-studie med endast 16 patienter, samt en därpå följande fas III-studie (som alltså lades ned i juli i år) omfattande endast 107 patienter. Saniona har följdriktigt också konstaterat att den planerade fas II-studien under 2017 ryms inom bolagets nuvarande finansiering, och att förhoppningen är att studieresultaten ska kunna ligga till grund för en efterföljande fas III-studie. Med särläkemedelsstatus på plats, och de kostnadsbesparingar det innebär, samt ett inte alltför omfattande patientunderlag i fas II kan detta betyda att bolaget står inför en både förhållandevis snabb och billig utvecklingskurva mot ännu en blockbusterindikation. 
Läs även BioStocks intervju med Thomas Feldthus: Tesomet kan förändra allt från september.
 
Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.


biostockappenFå fler nyheter och analyser direkt i mobilen med BioStocks mobilapp!
appstoreknappgoogleplayknapp
 


Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev