Närmare en miljard till medicinsk forskning
Vetenskapsrådet fattade nyligen beslut om fördelning av forskningsbidrag inom medicin och hälsa, och av 1160 inkomna ansökningar beviljades 254 stycken med ett totalbelopp om nästan 980 miljoner kronor. Av dessa ansökningar gällde 906 projektbidrag varav merparten, 854 stycken, var ansökningar om så kallade fria projektbidrag. Ungefär var fjärde ansökan beviljades och medelbidraget uppgår till drygt en miljon kronor med en huvudsaklig löptid om tre till fyra år. Vetenskapsrådet beviljade Karolinska institutet mest medel, drygt 524 miljoner kr, följt av Lunds universitet som erhöll drygt 161 miljoner kr och Uppsala universitet som beviljades drygt 106 miljoner kr.
I den senaste statistiken från Universitetskanslersämbetet, UKÄ – statistikansvarig myndighet för det svenska högskoleväsendet – Årsrapport 2016 för universitet och högskolor, framgår att de totala kostnaderna för utbildning och forskning i Sverige kalenderåret 2015 var 66,7 miljarder kronor varav 39 miljarder för forskning och utbildning på forskarnivå. Här kan man också se att de tio största lärosätena svarar för drygt 87 procent av forskningsverksamheten inklusive utbildning på forskarnivå, samt att antalet aktiva doktorander är drygt 18 400. Att Karolinska institutet beviljades mer pengar än övriga lärosäten i den senaste kapitalrundan från Vetenskapsrådet, kan ställas i relation till att KI enligt Universitetskanslersämbetet har fler helårsanställda doktorander inom Medicin och hälsovetenskap, något som möjligen kan återspegla denna diskrepans i beviljade medel.
Trendbrott i finansieringen
I Sverige bedrivs merparten av den offentligt finansierade forskningen inom högskolan och inte, som i många andra länder, inom bland annat statliga forskningsinstitut. Därför har den svenska högskolan totalt sett en tyngdpunkt på forskning, en trend som har förstärkts sedan 2008 efter vilket lärosätena har fått ökade intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå. De reformer som genomförts inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå under samma period har dock till stor del finansierats inom befintliga medel. Men år 2015 skedde ett litet trendbrott då intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå planade ut medan intäkterna för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökade något, enligt Universitetskanslersämbetets rapport.
Under 2015 inleddes en permanent utbyggnad av högskolan och anslagen för grundnivå och avancerad nivå ökade något. Anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå minskade däremot med tre procent 2015 medan intäkterna från externa finansiärer fortsatte att öka. Intäkterna från såväl statliga myndigheter som privata finansiärer i Sverige ökade, medan intäkterna från EU minskade. Lärosätenas totala intäkter var knappt 67 miljarder kronor 2015 och av dessa avsåg 28 miljarder kronor utbildning på grundnivå och avancerad nivå, respektive 39 miljarder för forskning och utbildning på forskarnivå.
Vetenskapsrådets bidragsbeslut för medicin och hälsa 2016
Alla bidragsformer inom medicin och hälsa: Totalt beviljat belopp inom medicin och hälsa är 979 519 645 kronor för hela bidragsperioden 2016–2020. Av dessa har 180 miljoner beviljats unga forskare som ska etablera sig som självständiga forskare.
Beviljandegrad: Av de 1 160 ansökningar som kom in har 254 beviljats, vilket ger en beviljandegrad på 22 procent.
Kvinnor och män: 527 av de huvudsökande var kvinnor, varav 101 beviljades bidrag. Motsvarande siffror för männen var 633 huvudsökande, varav 153 har beviljats. Det ger kvinnor en beviljandegrad på 19 procent och män en beviljandegrad på 24 procent.
Totalsumman fördelades enligt följande:
| Lärosäte | Totalt beviljat belopp (kr) |
| Karolinska Institutet | 524 325 017 |
| Lunds universitet | 161 300 000 |
| Uppsala universitet | 106 750 000 |
| Göteborgs universitet | 91 494 628 |
| Umeå universitet | 42 000 000 |
| Linköpings universitet | 26 300 000 |
| Stockholms universitet | 11 000 000 |
| Sveriges lantbruksuniversitet | 6 000 000 |
| Landstinget i Kalmar län | 5 550 000 |
| Malmö högskola | 2 700 000 |
| Högskolan i Jönköping | 2 100 000 |
De ansökningar som beviljats mest bidrag (6-8,8 mnkr) är följande (hela listan kan ses här):
| Projekttitel | Forskningsämne | Medelsförvaltare |
| Kontroll av uppmärksamhet – det kolinerga systemets betydelse | Neurovetenskaper | Karolinska Institutet |
| Balansträning för personer med Parkinsons sjukdom (BETA-PD): klinisk effektivitet, neuroplasticitet och implementering. | Sjukgymnastik | Karolinska Institutet |
| Molekylära mekanismer för spridning av influensa A virus mellan arter | Andra medicinska och farmaceutiska grundvetenskaper | Uppsala universitet |
| Immunbiologisk undersökning av “innate-like” T lymfocyter i hälsa och sjukdom orsakad av virusinfektion | Immunologi inom det medicinska området | Karolinska Institutet |
| Neurotrophic signalering i den vuxna nervsystemet – Betydelsen för neuropsykiatriska störningar | Cell- och molekylärbiologi | Karolinska Institutet |
| Genetiken bakom posttraumatiskt stressyndrom bland svenska tsunamiöverlevare | Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi | Karolinska Institutet |
| Determinanter och utfall för depression och suicidalt beteende hos äldre | Psykiatri | Göteborgs universitet |
| Exponering för inflammation under fosterlivet och risken för autism: analyser av parade biologiska prover från modern under graviditeten och det nyfödda barnet i kombination med nationella register | Psykiatri | Karolinska Institutet |
| Lysosomal permeabilisering i celldöd – från molekylärer mekanismer till nya behandlingsstrategier för neurologiska sjukdomar | Cell- och molekylärbiologi | Lunds universitet |
| DNA-replikation i samband med Kromatin, konsekvenser för humana sjukdomar | Biokemi och molekylärbiologi | Karolinska Institutet |
| Betydelsen av miljö och livsstil för uppkomst och förlopp av multipel skleros | Neurologi | Karolinska Institutet |
| Återskapande av hjärnan vid barnepilepsi | Neurovetenskaper | Lunds universitet |
| Mitthjärnan dopaminerga neuron: Från gener till utveckling och Parkinsons sjukdom | Neurovetenskaper | Karolinska Institutet |
| Molekylär karakterisering och farmakologisk reglering av Topoisomeras i cancerceller för minskad biverkan av dagens topoisomeras-hämmande läkemedel | Cell- och molekylärbiologi | Karolinska Institutet |
| Studier av den insulinproducerande β-cellens signalsystem i den levande organismen | Endokrinologi och diabetes | Karolinska Institutet |
| Kartläggning av striatala nervcellskopplingar och deras funktion vid Parkinsons sjukdom med hjälp av nykonstruerade virala vektorer | Neurovetenskaper | Lunds universitet |
| Insektspecifika virus vid kontroll av West Nile virus infektion av djur och människor | Cell- och molekylärbiologi | Sveriges lantbruksuniversitet |
| Avbildning av hjärnans nätverk vid anhedoni – behandlingseffekt av magnetstimulering vid schizofreni och depression | Psykiatri | Uppsala universitet |
| Synaptisk plasticitet i dopaminerga synapser i motoriska hjärnbarken vid motorisk inlärning. | Neurovetenskaper | Karolinska Institutet |
| Fenotyper av hälsosamt åldrande: betydelsen av miljömässiga, beteendemässiga och biologiska faktorer för hälsoförändringar | Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi | Karolinska Institutet |
| Oxidativ Stress i Njuren vid Hjärtkärlsjukdom & Diabetes | Fysiologi | Karolinska Institutet |
| Skadlig cellulär plasticitet vid Parkinsons sjukdom: mekanismer och behandlingsmöjligheter | Neurovetenskaper | Lunds universitet |
| Orsakar förlust av kromosom Y hos män cancer och Alzheimers sjukdom? | Medicinsk genetik | Uppsala universitet |
| Modulering av cellulär elektrisk retbarhet | Neurovetenskaper | Linköpings universitet |
| Molekylära mekanismer vid uppkomst av thorakala aortaaneurysm | Kardiologi | Karolinska Institutet |
| Tillväxtfaktor-medierad reglering av blodkärlsfysiologi – betydelse för flera vanliga sjukdomar | Fysiologi | Karolinska Institutet |
| Studie av mycket tidig hiv-infektion bland vuxna och spädbarn för ökad förståelse kring hur hiv etablerar infektion och reglerar sjukdomsutveckling | Övrig annan medicin och hälsovetenskap | Lunds universitet |
| Djupanalys av tumörcellsheterogenitet över behandlingstid och anatomisk lokal | Cancer och onkologi | Lunds universitet |
| Immunsystemets roll vid ateroskleros | Kardiologi | Karolinska Institutet |
| Identifiering av mekanismer för differentiell motorneuron vulnerabilitet | Neurovetenskaper | Karolinska Institutet |
| Molekylärt försvar mot prematuritetsretinopati: Diagnostik, Prevention och Behandling | Oftalmologi | Göteborgs universitet |
| Mechanisms for invasive pneumococcal disease | Mikrobiologi inom det medicinska området | Karolinska Institutet |
| Finjustering av en stamcells-transplantationen | Neurovetenskaper | Lunds universitet |
| Screening för prostatacancer med PSA (G-1 studien) respektive PSA och MR (G-2 studien). | Urologi och njurmedicin | Göteborgs universitet |
| Östrogen hämmar artrit: definition av Th17 cellers roll | Reumatologi och inflammation | Göteborgs universitet |
| Antimikrobiell resistens i miljön och betydelse för humanhälsa | Infektionsmedicin | Uppsala universitet |
| Neuronala selektions-mekanismer för blickriktnings-kontroll | Neurovetenskaper | Karolinska Institutet |
| Molekylär neurobiologi av dyslexi | Psykiatri | Karolinska Institutet |
| Towards improved post-stroke recovery: stem cells, reprogramming and neuroinflammation | Neurovetenskaper | Lunds universitet |
| Stamcellsheterogenitet under utvecklingen av de lymfatiska kärlsystemet | Utvecklingsbiologi | Uppsala universitet |
| Molekylära och genetiska studier av organspecifik autoimmunitet | Endokrinologi och diabetes | Karolinska Institutet |
| Behandling av leversjukdom genom reparation och regeneration av humana hepatocyter in vitro | Gastroenterologi | Karolinska Institutet |
| Epigenetisk reglering av hematopoietiska stamcellstyper | Cell- och molekylärbiologi | Karolinska Institutet |
| Sjukdomsmekanismer och behandlingseffekter vid reumatisk muskelinflammation, myosit | Reumatologi och inflammation | Karolinska Institutet |
| NK-cell baserad immunterapi mot cancer | Immunologi inom det medicinska området | Karolinska Institutet |
| Identifiering samt Blockering av Olikartad Ämnesomsättning – som en ny måltavla för Anti-cancer behandling | Cell- och molekylärbiologi | Karolinska Institutet |
| De första sekunderna av värd-bakterieinteraktioner | Mikrobiologi inom det medicinska området | Lunds universitet |
| NYA SPECIFIKA BIOMARKÖRER OCH LÄKEMEDELSMÅL FÖR FRAKTURER | Ortopedi | Göteborgs universitet |
| Klinisk forskning för säkrare läkemedelsbehandling av barn | Pediatrik | Karolinska Institutet |
| Studier av samspelet mellan angränsande gener och dess inverkan på dynamiken av genuttryck | Medicinsk bioteknologi (inriktn. mot cellbiologi (inkl. stamcellsbiologi), molekylärbiologi, mikrobi | Karolinska Institutet |
| Mitthjärnans neurala stamceller och deras ombildning till icke-proliferativa ependymceller | Neurovetenskaper | Karolinska Institutet |
| Betydelsen av arginas-kväveoxid i endotel och erytrocyter för kardiovaskulär funktion med fokus på ischemisk hjärtsjukdom och diabetes | Kardiologi | Karolinska Institutet |
| Exponeringen mot det växande embryot : Att omprogrammera vårt Future Generation | Reproduktionsmedicin och gynekologi | Karolinska Institutet |
| Långa icke-kodande RNA-molekyler i malariaparasiters värdcells-anpassning, virulens och undvikande av utrotning. | Cell- och molekylärbiologi | Uppsala universitet |
| Funktionellt hjärnnätverk under människans livsspann: Associationer till degeneration av vitsubstans, förlust av dopamin och kognitiv försämring | Neurovetenskaper | Karolinska Institutet |
| Striatum-specifika förändringar i Autism | Neurovetenskaper | Karolinska Institutet |
| Förbättrad analys och tolkning av rörelsedata från personer med funktionshinder – innovativa statistiska metoder | Sjukgymnastik | Umeå universitet |
| Kolhydratkvalitet, tarmflora och kardiometabol risk | Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi | Lunds universitet |
| Funktion av Cell-matrix interaktioner och Pak4 i cancerutveckling | Cell- och molekylärbiologi | Karolinska Institutet |
| HIV-1´s adaptation till antiretroviral terapi och dess persistens i reservoarerna | Infektionsmedicin | Karolinska Institutet |
| Epigenomiska mekanismer bakom metaflammation | Cell- och molekylärbiologi | Karolinska Institutet |
| Specialiserade funktioner av lymfknutans kärl i reglering av immunsvar mot cancertumörer och spridning av cancer. | Immunologi inom det medicinska området | Uppsala universitet |
| Nätverk och sjukdomsmönster i hjärnan i neurodegenerativa sjukdomar: En hjärnavbildningsstudie för att ta fram en plattform för framtida kliniska prövningar | Geriatrik | Karolinska Institutet |
| Följsamhet och anpassning på vägen från forskning till praktik: Betydelsen för patienter, medarbetare, hälso- och sjukvårdssystemet och utvärdering | Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi | Karolinska Institutet |
| Upptäckt av genfusioner och detektion av cirkulerande tumör-DNA från cancrar i övere aero-matsmältningssystemet | Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi | Karolinska Institutet |
