Cancerfondens forskningsnämnd har nu beslutat vilka forskningsprojekt som får anslag. 396 miljoner kronor fördelas på 480 forskningsprojekt, och av dessa går 141 miljoner kronor till nya ansökningar medan resterande 255 miljoner går till forskningsprojekt som Cancerfonden beviljat tidigare år. Totalt under året delas 447 miljoner kronor ut till svensk cancerforskning. Huvuddelen av forskningsanslagen tilldelas projekt inom grundforskning och translationell forskning, det vill säga forskning som överbryggar grundforskning och klinisk forskning. Precis som i Vetenskapsrådets senaste anslagsrunda får Karolinska institutet mest anslag, följt av Lunds universitet.
Vetenskapsrådet fattade nyligen beslut om fördelning av forskningsbidrag inom medicin och hälsa, och av 1160 inkomna ansökningar beviljades 254 stycken med ett totalbelopp om nästan 980 miljoner kronor. Beloppet var således mer än dubbelt så stort som Cancerfondens anslag, men om man jämför de forskningsprojekt som tilldelats mest anslag av Vetenskapsrådet (6-8,8 mnkr) vilket uppgick till 65 projekt, var endast 8 cancerrelaterade. Ställer man Cancerfondens anslag på 396 miljoner kronor som uteslutande går till cancerforskning i relation till detta, så blir bilden en annan. Förra året avsatte Cancerfonden rekordsumman 449 miljoner kronor till svensk cancerforskning och år 2014 blev summan 415 miljoner kronor. Cancerfondens mål är att år 2020 kunna dela ut 500 miljoner kronor varje år till svensk cancerforskning, en både imponerande kontinuitet och summa.
– Utdelningen på 396 miljoner kronor är ett rekordstort anslag till svensk cancerforskning, något som alla givare ska vara mycket stolta över. Tack vare generösa gåvor från privatpersoner och företag kan vi finansiera hela 480 forskningsprojekt. Det innebär att fler forskare får möjligheten att hitta nya metoder för att förebygga, upptäcka och behandla cancer, säger Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.
Den återkommande anslagsutdelningen i november är Cancerfondens största och årets fem toppanslag, som ligger på 2 000 000 kronor per år i tre år, tilldelas följande forskare:
Lena Claesson-Welsh, Uppsala universitet, som forskar om tumörers blodkärl med målsättningen att kunna minska spridningen av tumörer via blod- och lymfkärl.
Jonas Bergh, Karolinska institutet, som forskar om bröstcancer med syftet att utveckla verktyg för bedömning av prognos samt individuell, skräddarsydd behandling.
Eva Hellström-Lindberg, Karolinska institutet, som forskar om myelodysplastiskt syndrom, en sjukdom i blodet, med målsättningen att kunna behandla sjukdomen innan den utvecklas till leukemi.
Bengt Glimelius, Uppsala universitet, som studerar patienter med cancer i tjocktarm och ändtarm, syftet är att kunna förbättra behandling och diagnostik.
Pär Nordlund, Karolinska institutet, som driver ett grundvetenskapligt projekt med nya tekniker för utveckling av en ny generation av läkemedel mot cancer.
– Vi har noterat en utmärkt kvalitet och bredd i årets utdelning, forskningen omfattar mer än tjugo olika huvudgrupper av cancer. Inom grundforskningen ser vi många projekt som studerar molekylära mekanismer och mönster med hjälp av arvsmassa och proteiner. Vi ser en trend där dessa tekniker tillämpas alltmer i den kliniska, patientnära forskningen. Detta innebär bland annat att man med hjälp av biomarkörer kan förbättra diagnostik och uppföljning av cancer, säger Klas Kärre.
Forskningsmedlen fördelas så här:

• 48 procent till grundforskning – forskning som har betydelse för cancerns grundläggande mekanismer
• 29 procent till translationell forskning – forskning som överbryggar grundforskning och klinisk forskning
• 13 procent till klinisk forskning – patientnära forskning i vården
• 7 procent till epidemiologisk forskning – forskning kring sjukdomsorsaker och riskfaktorer
• 4 procent till vårdforskning – forskning om prevention, vård och rehabilitering

Fördelning per lärosäte:

• Karolinska institutet: 167,2 miljoner kronor varav 55,3 miljoner kronor i nya beviljade anslag
• Lunds universitet: 70,3 miljoner kronor varav 24,7 miljoner kronor i nya beviljade anslag
• Göteborgs universitet: 50,4 miljoner kronor varav 18,4 miljoner kronor i nya beviljade anslag
• Linköpings universitet: 14,1 miljoner kronor varav 5,9 miljoner kronor i nya beviljade anslag
• Örebro universitet: 1,1 miljoner kronor varav 500 000 kronor i nya beviljade anslag
• Uppsala universitet: 51,7 miljoner kronor varav 21,3 miljoner kronor i nya beviljade anslag
• Umeå universitet: 21,6 miljoner kronor varav 8,7 miljoner kronor i nya beviljade anslag
• Övriga universitet: 9,7 miljoner kronor varav 3,9 miljoner kronor i nya beviljade anslag

– Det är glädjande att kunna meddela att vi ser den mest jämställda beviljningen någonsin: 41 procent av alla ansökningar från kvinnliga forskare beviljades, jämfört med 42 procent från manliga forskare. Tidigare år har det alltid skiljt mellan fyra och tio procentenheter mellan könen. Även många ansökningar från nya unga forskare har beviljats i år, återväxten är god! Det är ett styrkebesked för svensk cancerforskning, avslutar Klas Kärre.
Cancerfondens anslagsutdelning
Utdelningen på 396 miljoner kronor går till 480 olika forskningsprojekt, pengar som betalas ut till universiteten och de olika forskningsprojekten under nästa år. Av de 396 miljoner som delas ut går 141 miljoner kronor till nya ansökningar. Resterande 255 miljoner går till forskningsprojekt som Cancerfonden beviljat sedan tidigare år. Totalt under året delas 447 miljoner kronor ut till svensk cancerforskning.
Fördelningen av Cancerfondens forskningsanslag utses i nationell konkurrens. Det innebär att Cancerfonden låter alla forskningsprojekt konkurrera med varandra oberoende av cancerform. De främsta forskningsprojekten får anslag, det vill säga de med störst chans att nå framgångsrika resultat.
Om Cancerfonden
1951 grundades Cancerfonden på initiativ av två privatpersoner: herrekiperingsdirektör Morri Nidén och hemmafru Ebba Andersson. De kände inte varandra men hade en sak gemensamt – båda hade haft cancer och blivit botade. Genom sina cancersjukdomar hade de kommit i kontakt med cancerforskare och visste att många fler skulle kunna överleva om det forskades mer. Lösningen var insamlingar och en organisation som kunde slussa pengar till forskarna.
Under hösten 1950 började Kvinnogillesförbundet under ledning av Ebba Andersson samla in pengar under parollen ”I kamp mot kräfta” där förbundets medlemmar gick från hus till hus med insamlingsbössor och ordnade föredragskvällar. I slutet av februari 1951 kunde Kvinnogillesförbundet stoltsera med att ha samlat in 951 000 kr, väldigt nära målet en miljon kronor. Planerna föddes då att starta en rikstäckande organisation efter amerikansk förebild med uppgift att samla in pengar till cancerforskning. Ett möte ordnades den 8 december 1950 med dåtidens främsta cancerforskare, vilket resulterade i att Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande grundades den 20 juni år 1951. 1982 bytte organisationen namn till Cancerfonden. Mycket har hänt sedan dess, och med de senaste årens bidrag har man ytterligare befäst sin roll som en mycket viktig finansiär av av svensk cancerforskning.
Fotnot: bilden föreställer en forskare som genomför ett laboratorieexperiment i en cancerforskninganläggning i USA, år 1951. Foto Everett Historical/Shutterstock
Läs mer om Cancerfondens anslagsprocess och alla beviljade anslag 2016 på Cancerfonden.se

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev