Home Nyheter Söndagsintervjun: Fredrik Olsson, vd Genovis

Söndagsintervjun: Fredrik Olsson, vd Genovis

Söndagsintervjun: Fredrik Olsson, vd Genovis

30 oktober, 2016

I dagens Söndagsintervju möter vi Fredrik Olsson, vd för Genovis som utvecklar verktyg för användning inom läkemedelsutveckling – mer specifikt enzymer för analys, utvärdering och kvalitetskontroll av proteinbaserade läkemedel och nya antikroppsläkemedel. För många svenska life science-investerare flyger Genovis möjligen under radarn, men med bolag som Pfizer, Merck, Johnson&Johnson och de övriga läkemedelsjättarna på kundlistan är man definitivt ingen doldis inom industrin. Det fick man också ett tydligt kvitto på tidigare i år när en av branschens största aktörer hörde av sig till Lundabolaget och föreslog samarbete om en ny teknologi för märkning av antikroppar. För BioStock berättar Fredrik Olsson mer om potentialen i det nya samarbetet och vad det skulle innebära för Genovis om bolagets produkter framöver kan appliceras inte bara i preklinisk forskning, utan även i klinisk utveckling av framtidens antikroppsläkemedel.

fredrik-olsson
Fredrik Olsson, vd Genovis.

Kan du berätta kort om Genovis bakgrund och vad ni gör?
– Genovis utvecklar unika enzymer som vi marknadsför under ett gemensamt varumärke, SmartEnzymes. Vi säljer våra enzymer till läkemedelsbolag och biopharmabolag som använder dem i sin utveckling av biologiska läkemedel, varav en allt större andel utgörs av antikroppsbaserade läkemedel. Idag är det är många bolag som gräver efter guld inom området antikroppar, och man skulle kunna säga att Genovis tillverkar spadarna de gräver med. Vår verksamhet är dock förknippad med betydligt lägre risk än läkemedelsbolagens – inte alla bolag kommer att hitta guld, men alla behöver spadar.
Hur ser er affärsstrategi ut och vad skulle du säga är dess främsta styrka?
– Styrkan i den strategi vi har valt är dels att våra produkter är unika och att vår affärsmodell med direktförsäljning gör att vi har en nära interaktion med våra kunder, vi vet vad de vill ha och vad de kommer att behöva. Dessutom är Genovis ett väldigt innovativt bolag, som trots att vi är relativt små klarar av att förse bolagen på vår marknad med de produkter de behöver, på kort tid. Kunskapsnivån är också hög i bolaget, alla medarbetare har universitetsutbildning och flera har disputerat. Det gör att vi kan föra en dialog med våra kunder på en hög vetenskaplig nivå, vilket är en viktig styrka.
Vilket eller vilka är era högst prioriterade projekt i dagsläget?
– På marknadssidan är Asien ett prioriterat projekt för oss. Även den digitala marknadsföringen och e-försäljningen kommer att bli allt viktigare att prioritera framöver. Det är också väldigt viktigt att vi är redo när våra första kunder nu börjar producera antikroppar för användning i klinik, att vi är närvarande i den processen och kan vara med och supporta dem. Sedan har vi ju alltid också pågående produktutvecklingsprojekt, men dem brukar vi inte berätta så mycket om på förhand.
Hur ser er produktportfölj ut idag respektive om tre år?
– Idag har vi sju olika enzymprodukter för användning inom analys av biologiska läkemedel. Om tre år tror jag att vi kommer att se ännu fler applikationsområden för våra befintliga enzymer. Sedan har vi även den produkt vi just har inlicensierat från Life Technologies, ett dotterbolag till Thermo Fisher Scientific som öppnar upp ett nytt parallellt affärsområde för Genovis, dock fortfarande med samma kunder inom biopharma och utveckling av antikroppar. Vi kan alltså bearbeta samma kundbas men med nya applikationer för “antikroppsmärkning”, dels inom ADC (antibody drug conjugates) men även inom preklinisk imaging, och på sikt kanske även klinisk imaging.
– Vår strategi är att först etablera teknologi inom preklinisk forskning för att bygga acceptans för den, sedan är vi övertygade om att den kommer att användas även i kliniska applikationer längre fram. Där ligger den stora uppsidan i det projektet.
Vad innebär det för försäljningspotentialen om er nya ADC-teknologi i framtiden inte enbart kan appliceras i preklinisk forskning utan även i klinik?
– Det skulle vara enormt stort. För att få en uppfattning om värdet kan man ju titta på licensaffärer som gjorts av ImmunoGen och Seattle Genetics, som äger de två teknologier inom ADC-området som används idag. Japanska Takeda skrev förra året på ett licensavtal värt 230 miljoner dollar, varav 20 miljoner i upfrontbetalning – per indikation – för att få använda ImmunoGens ADC-teknologi för att utveckla antikroppsbaserade cancerbehandlingar. Seattle Genetics har flera ADC-licensavtal med AbbVie, Bayer, GSK, Pfizer m.fl. som hittills har genererat mer än 325 miljoner i dollar i intäkter och som enligt Seattle Genetics själva har potential att generera många miljarder dollar till i kommande milstolpesbetalningar.
– Vi är övertygade om att strategin att sälja in vår teknologi på den prekliniska marknaden är rätt väg att gå, snarare än att försöka gå direkt in på den kliniska marknaden. På så vis kommer vi att kunna skapa acceptans och förtroende när kunderna märker att vår teknologi fungerar väldigt bra i preklinik.
Vilka är Genovis viktigaste kunder idag?
– Vi värdesätter alla våra kunder och vi har redan idag alla de största biopharmabolagen i världen som kunder; Merck, Roche, Genentech, Johnson&Johnson, Pfizer o.s.v.
Och vilka skulle ni ha som kunder om du fick önska fritt?
– Det skulle kunna vara bolag som kommer nu på den asiatiska marknaden, t.ex. inom biosimilars. Det är en bra tidpunkt för Genovis nu att möta de bolagen.
Vilka mål strävar du personligen för att uppnå med Genovis?
– Jag vill att Genovis ska bli etablerat som den bästa leverantören för biopharmabolag och vara en global aktör på biotech supply-marknaden, att vi ska vara “preferred vendor” och att vi fortfarande ska vara det mest innovativa bolaget som kan leverera nya, unika och relevanta teknologier till våra kunder och bygga vår försäljning utifrån det.
Hur ser bolagets tillväxtmål ut på kort respektive lite längre sikt?
– I närtid är målet att vara kassflödespositiva 2017. På längre sikt vill vi fortsätta växa lika starkt som vi gjort hittills, med goda marginaler.
Kommer det alltid vara organisk tillväxt som gäller?
– Nej, vi håller alltid alla dörrar öppna. Det skulle mycket väl kunna hända att vi hittar en lämplig uppköpskandidat som kompletterar den produktportfölj och det erbjudande vi har idag.
Och om vi vänder på frågan, finns det någon risk/chans att Genovis blir uppköpta och vem skulle i så fall vara en trolig köpare?
– Det finns det nog alltid. Tittar man generellt i vår bransch så är ju konsolidering och uppköp vanliga företeelser. De stora jättebolagen som Thermo Fisher och Merck sväljer många små aktörer. Genovis har ett väldigt gott rykte i branschen, vi syns mycket och många känner till oss trots att vi inte är en stor organisation. Det visar inte minst det faktum att aktörer som Thermo Fisher/Life Technologies söker upp oss och vill samarbeta. Det sätter en väldigt tydlig kvalitetsstämpel på Genovis.
Hur ser du på era produkters marknadspotential framöver?
– Om vi kommer in med vår teknologi i klinisk produktion av antikroppar så ökar marknadspotentialen med en faktor 10 – per antikropp. Idag finns ungefär 50 antikroppar på marknaden, som har utvecklats från slutet på 80-talet och fram till idag. Just nu finns det ytterligare 53 som befinner sig i sen klinisk utvecklingsfas II/III och III, och mer än 400 antikroppar som är i tidig klinisk fas I och II. Utvecklingen är med andra ord mycket stark.
– Genovis teknologi används idag i preklinik, men om vi kan följa med upp i klinisk fas så rör det sig om tio gånger så stora volymer av våra enzymer som används årligen i produktionen, jämfört med i den prekliniska utvecklingen.
Vad ser du som de största utmaningarna för bolaget?
– Utmaningen ligger i att kunna bibehålla en organisation som är engagerad, innovativ och driven när man växter kraftigt, i synnerhet globalt. Att kunna behålla den innovationskraft vi har idag, även under kraftig tillväxt blir en utmaning.
Vilka definierar ni som Genovis viktigaste konkurrenter?
– Dels är det gamla teknologier, d.v.s. befintliga och inarbetade metoder som används av de som ännu inte provat Genovis nya och bättre produkter. Sedan finns det ett antal större bolag som vi ändå kan tävla med genom att vara mer innovativa, snabbfotade och genom att ha en närmare kontakt med våra kunder.
Ni har nyligen avslutat en långdragen patenttvist, kan du berätta mer om det?
– Det amerikanska bolaget Promega introducerade 2014 en produkt på marknaden som var väldigt lik vår produkt, och vi valde då att stämma dem för patentintrång. För ett litet bolag som Genovis är det en enorm utmaning att hantera en juridisk tvist med ett amerikanskt bolag och i det amerikanska rättsväsendet, och dessutom i Promegas hemstat. Vi vågade göra det dels för att vi verkligen ansåg att vi hade rätt, dels för att vi hade en patentförsäkring som täckte stora delar av kostnaderna för processen. Efter två års tvist nådde vi i år en uppgörelse, som i princip är ett licensavtal som innebär att Genovis får royalties på Promegas försäljning.
De gick med andra ord från att vara er fiende till att bli en samarbetspartner?
– Ja, det var en väldigt bra lösning. Inte minst eftersom det underlättar för våra kunder att ta steget och välja just våra produkter för användning i klinisk utveckling, för produktion av kliniskt material. Detta eftersom läkemedelsbolagen vill att det ska finnas två leverantörer av de produkter de väljer, för att säkerställa att de även framledes kommer att kunna få tillgång till produkten de behöver för sina ändamål.
Har bolaget några andra strategiska samarbetspartners?
– Life Technologies/Thermo Fisher som vi nu har licensavtal med är en viktig sådan, sedan har vi även samarbeten med olika KOLs (key opinion leaders) inom vårt fält. Vi har även ett tätt samarbete med Bruker, en tillverkare av masspektrometrar, som vi samarbetat med i många år. Sedan är det förstås akademin och olika forskare som vi alltid försöker ha ett aktivt utbyte med.
Inom vilket affärsområde anser du att Genovis har störst framtida potential?
– Om vår teknologi för att märka antikroppar börjar användas i klinisk utveckling så finns det en betydande potential i den. Då är uppsidan väldigt brant, men jag tror även att enzymsidan kommer att växa mycket starkt, eftersom det finns starka underliggande drivkrafter i den marknaden. Proteinläkemedel blir vanligare och vanligare och tittar man på pharmaindustrin så har omviktningen från pharmabolag till biopharmabolag gått fort och jag tror att den marknaden kommer att växa ännu mer. Antikroppar kommer att fortsätta vara jätteviktiga, både ADC och bispecifika antikroppar samt nya typer av antikroppar i utveckling kommer att ha stor klinisk betydelse under lång tid framöver.
Slutligen, varför är Genovis intressant ur ett investeringsperspektiv?
– Genovis är redan väl etablerade på en global marknad, och vi har visat att vi kan ta fram produkter – inte bara en produkt – för marknadens specifika behov och skapa god tillväxt. Vi har ett proven track record, vilket är viktigt för det räcker inte med att komma med en enda produkt – det är inte förrän kunden kommer tillbaka och handlar andra eller tredje gången som du vet att du har lyckats. Och där är vi redan, vi känner våra kunder väl nu. Genovis kommer att fortsätta växa, antagligen ganska mycket under de kommande åren, avslutar Fredrik Olsson, vd Genovis.
Läs mer om Genovis på bolagets hemsida som du hittar här.
 
Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.


biostockappenFå fler nyheter och analyser direkt i mobilen med BioStocks mobilapp!
appstoreknappgoogleplayknapp
 


Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev