Intervju Saniona: "Tesomet kan förändra allt"
Två nya studier rörande typ 2-diabetes presenterades vid den europeiska diabeteskonferensen EASD i München under den gångna veckan. Den ena studien visar att typ 2-diabetes belastar sjukvården och samhället i en allt större omfattning, medan den andra visar att företrädesvis äldre typer av glukossänkande medel som insulin används i Sverige, trots att insulinbehandling är förknippad med viktökning, vilket i sin tur är en starkt bidragande orsak till utvecklingen av typ 2-diabetes. Läkemedelsbolaget Saniona utvecklar Tesomet, ett läkemedel som i tidigare studier visat sig vara dramatiskt viktminskande. Vi kontaktade Sanionas vice vd Thomas Feldthus för att få veta mera om skillnaderna mellan Tesomet och nuvarande behandlingsalternativ.
Fördubblade kostnader för typ 2-diabetes i Sverige på åtta år
Den totala kostnaden för behandling av patienter med typ 2-diabetes i Sverige fördubblades under perioden 2006 till 2014, från 5,5 miljarder SEK år 2006 till cirka 11,6 miljarder SEK år 2014, främst till följd av ett ökat antal patienter med typ 2-diabetes och kostnaderna för behandling av följdsjukdomar. Det visar en studie kallad DAISY som genomförts av AstraZeneca i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet, Södersjukhuset i Stockholm och Uppsala universitet. Studien är en nationell så kallad cost-of-illness-studie och är den första i sitt slag som har beräknat de samlade sjukdomskostnaderna för typ 2-diabetes i Sverige under åren 2006-2014. Patientdata till studien hämtades från de nationella läkemedels-, sjukhus- och dödsorsaks-registren.
Antalet patienter i Sverige som behandlas för typ 2-diabetes ökar och har nyligen rapporterats omfatta 4,4 procent av befolkningen. Över 80 procent av dessa patienter lider också av övervikt och/eller fetma som bidrar till högt blodsocker, blodfettsrubbningar och högt blodtryck.
Endast hälften når behandlingsmålen
Antalet patienter med typ 2-diabetes som behandlades med glukossänkande läkemedel under studieperioden ökade med 77,8 procent. Medelåldern för dessa patienter 2014 var 67 år och 43 procent var kvinnor. Trots att vi har en mycket bra diabetesvård i Sverige idag når bara drygt hälften av patienterna behandlingsmålet för sitt långtidsblodsocker vilket på sikt kan medföra ökad risk för komplikationer och följdsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.
Studieresultaten visar också att läkemedel för att behandla diabetes står för en liten del, cirka 4 procent, av de totala sjukdomskostnaderna för behandling av patienter med typ 2-diabetes. Denna andel förblev stabil under studieperioden. Istället är det sjukhusbehandlingen av komplikationer som driver kostnaderna, såsom kardiovaskulär sjukdom.
Äldre glukossänkande medel ökar vikten
Kontrollen av blodsocker och kolesterol hos patienter med typ 2-diabetes är bättre i Danmark jämfört med i Norge och i Sverige enligt den andra studien, kallad Nordic DISCOVER, som även den genomförts av AstraZeneca i samarbete med danska, norska och svenska forskare vid bl.a. Karolinska Institutet. Det är den första nordiska jämförande långsiktiga studien av primärvårdens omhändertagande av patienter med typ 2-diabetes och resultatet från studien visades för första gången på den europeiska diabeteskonferensen EASD som ägde rum i München 12-16 september.
Studien visar på stora skillnader i hur man behandlat patienter med typ 2-diabetes i dessa tre nordiska länder under åren 2005 till 2015. Efter inledande monoterapi med metformin får cirka 60 procent av typ 2-diabetes patienterna i Sverige äldre glukossänkande läkemedel som insulin eller sulfonylurea, jämfört med 30 procent av patienterna i Norge och Danmark där man i högre grad använde nyare glukossänkande läkemedel (DPP-4i, SGLT-2i och GLP1-RA) för att intensifiera behandlingen.
Under 2015 behandlades 25 procent av de svenska patienterna med insulin, jämfört med 10 procent av patienterna i Danmark och Norge, trots att insulinbehandling är förknippad med viktökning och risk för hypoglykemi. Vidare visar studien att man i Danmark intensifierar den glukossänkande behandlingen tidigare när patienten har lägre blodglukosvärden, jämfört med Sverige och Norge. Blodglukosnivåerna bibehålls också på en lägre nivå över tid i Danmark jämfört med i Sverige och Norge.
Olika riktlinjer leder till olika behandling och resultat
Trots liknande infrastruktur vad gäller vård och behandlingsmål för typ 2-diabetes i de tre skandinaviska länderna, visar resultaten från Nordic DISCOVER att det finns stora skillnader mellan länderna i behandlingsstrategi och -resultat vid typ 2-diabetes. Förklaringen kan ligga i olika behandlingsrekommendationer och målrelaterade incentiv i de olika länderna. Studien visar även att genomsnittsvärden för glukos och kardiovaskulär riskbehandling har stagnerat i Sverige och Norge de senaste 10 åren, men att Danmark fortfarande upplever en gradvis förbättring.
Sverige ligger långt efter Danmark och Norge i användandet av välstuderade, nyare glukossänkande läkemedel. I Sverige används insulin mer, men de svenska patienternas glukosvärden är inte lägre, med hittills oklar betydelse för patienterna, utöver att ett högt blodsocker är en riskfaktor för att utveckla diabetesrelaterade komplikationer och kardiovaskulär sjukdom.
Thomas Feldthus, vice vd i Saniona. Vilka är de avgörande skillnaderna mellan insulinbehandling och en framtida behandling med er läkemedelskandidat Tesomet?
– Innan man ger patienterna behandling med insulin har oftast alla andra behandlingsalternativ uteslutits, och insulin är det enda som återstår att ta till. Troligen har patienterna inga beta-celler och kan då inte själv producera nödvändigt insulin, vilket betyder att de befinner sig i samma utgångsläge som typ 1-diabetiker.
– Jag tycker dock inte att det är insulinbehandlingen i sig man bör diskutera, utan snarare helhetsbilden – den generella inställningen till sjukdomen och dess behandling, som fler och fler nu börjar ifrågasätta. Typ 2-diabetes är en allvarlig sjukdom som måste behandlas, men med dagens befintliga behandlingar ligger fokus helt på att kontrollera blodsockret, då förhöjda blodsockernivåer kan medföra allvarliga komplikationer, som t.ex. blodproppar. Man skulle kunna likna dagens behandlingskoncept vid att man tar emot patienter på akutmottagningen, men med den viktiga skillnaden att patienterna sedan tvingas stanna kvar på akutavdelningen permanent. Där måste de sedan stanna och hålla ett vakande öga på sitt blodsocker dygnet runt, sju dagar i veckan, resten av livet. Ur en aspekt är det förstås helt okej, behandlingen i sig är fullt berättigad. Problemet är att det inte utvecklas några nya behandlingar som strävar efter att också kurera patienterna och få väck dem från akutmottagningen.
– Det finns en rad kliniska studier som har visat att diabetiker kan bli fria från sin sjukdom om de lyckas tappa 15-20 procent av sin kroppsvikt. En sådan viktnedgång kan i princip bara uppnås med hjälp av kirurgi idag, och det är ingen realistisk lösning på problemet. Men vår substans tesofensine, som ingår i Tesomet, ger en genomsnittlig viktnedgång om uppemot 15 procent inom 48 veckor. Vi har alltså idag en läkemedelskandidat som har potentialen att ta en stor andel av de här patienterna ut ur sjukdomen. Ur vårt perspektiv är det vad vi strävar efter, och vi tror faktiskt att detta kan förändra allt inom behandling av typ 2-diabetes.
– Det är ingen nyhet att vikt, kost och motion är avgörande för sjukdomens förlopp, det har läkare berättat för sina patienter så länge någon kan minnas. Det är dock, för de allra flesta, i princip omöjligt att gå ned 15-20 procent i vikt utan någon hjälp på traven. Det är ju heller ingen hemlighet att många diabetiker är hjärtligt trötta på att ständigt gå på diet, att vara fast i en oändlig bantningskur.
– De här studierna nämner att det finns skillnader mellan behandlingen i Danmark och Sverige, men jag tror att den avgörande skillnaden är att man i Danmark fångar upp patienterna i ett tidigare skede, vilket medför att man har möjlighet att förhindra att sjukdomen utvecklas fullt ut, eller att patienterna blir så sjuka att de måste behandlas med insulin. I Danmark försöker man nu faktiskt att få in de här patienterna i preventiv behandling med kostomläggning redan medan de är pre-diabetiker. Det verkar rimligt. Då behöver de kanske inte heller gå ner 15-20 procent i vikt, det kanske räcker med 5-10 procent, vilket är mera överkomligt. Några lyckas också lägga om sina vanor i tid och kan därmed undgå att sjukdomen utvecklas. Dessvärre finns det också väldigt många som inte lyckas med det. Tesomet fyller en funktion i samtliga scenarier.
Tesomet är en kombinationsprodukt bestående av Tesofensine och Metoprolol, varav den verksamma substansen tesofensine tidigare har visat stark viktreducerande effekt i kliniska fas II-studier på överviktiga patienter. Vilken effekt hoppas ni att den viktnedgång som är möjlig med Tesomet kommer att få på diabetespatienter?
– Vi hoppas kunna hjälpa många patienter att få lämna diabetescentrens akutavdelningar och leva ett normalt liv utan att behöva mäta sitt blodsocker hela tiden och oroa sig för de allvarliga komplikationer som sjukdomen kan ge.
– Det har ju också kommit andra intressanta och avgörande kliniska data i år som ger typ 2-diabetiker nytt hopp och som stödjer vårt koncept och vår vision för Tesomet. För bara lite mer än ett år sedan fanns det inget pharmabolag som kunde hävda att deras produkt ger en långtidsförbättring av kardio-vaskulära effekter till följd av typ 2-diabetes. Men så för ungefär ett år sedan kom Eli Lilly och Boehringer Ingelheim med resultat från en långtidsstudie som visade att deras SGLT-2-hämmare, Jardiance, kunde det. Jardiance är, som jag ser det, en viktminskningsprodukt som har introducerats för typ 2-diabetes. Det har ingen direkt effekt på det metaboliska systemet, patienterna utsöndrar socker i urinen och går ner 2-4 kilo i vikt. Vilket inte är så värst mycket, men ändå tillräckligt för att det skulle bli den första produkten någonsin som har visat långtidsförbättring av kardio-vaskulära effekter till följd av typ 2-diabetes.
– Lite senare kom sedan Novo Nordisk med motsvarande resultat för deras GLP analog Victoza (Liraglutid). Liraglutid är också ett viktminskningspreparat och marknadsförs även som ett sådant under varumärket Saxenda. Det ökar produktionen av insulin i bukspottkörteln på samma sätt som DPP4-analogerna, men det reglerar också aptiten, vilket resulterat i en placebokontrollerad viktnedgång på lite under 7 procent. Det är viktnedgången som gör skillnaden i förhållande till DPP4-analogerna. Så blev också det ett läkemedel som visade på långtidsförbättring vid behandling av typ 2-diabetes.
– Slutsatsen är att det idag bara finns två produkter på marknaden som kan påvisa långtidsförbättring inom typ 2-diabetes. Bägge är viktminskningspreparat – tankeväckande.
– Är Saniona på rätt spår? Ja, det tror jag. Konceptet är så logiskt och så enkelt att det nästan är löjligt. Man lägger på sig, går upp i vikt och kommer ur form. Man går upp i vikt, och det samlas fett även i lever och bukspottkörtel. När fettet samlas i dessa organ så kommer även de ur form, och så kan man inte längre kontrollera sitt blodsocker. När man går ned i vikt igen försvinner även fett i levern och bukspottkörteln. Så fungerar organen igen, och diabetesen försvinner. Kroppen helar sig själv – tesofensine och Tesomet är bara medel för att nå målet.
Förutom att substansen prövas i Sanionas egna europeiska studie med Tesomet mot typ 2-diabetes, kommer tesofensine även att prövas i en fas III-studie som monoterapi mot fetma som ska genomföras av er mexikanska samarbetspartner Productos Medix. Hur ser status ut för dessa kliniska prövningar i dagsläget?
– Vi avslutade patientrekryteringen i typ 2-diabetes-studien i augusti. Den sista patienten in ska genomgå en behandling under 3 månader. Databasen låses ca en månad senare efter det sista kontrollbesöket, och sedan kan statistikerna börja utvärdera resultaten. Vi förväntar oss att kunna presentera huvudresultaten i början av nästa år.
– Det primära målet är att undersöka om metoprolol reducerar den ökade hjärtfrekvens som förorsakas av tesofensine. Sekundära endpoints är bl.a. reduktion av blodsocker, vikt och leverfett. Alla dessa parametrar är relevanta för typ 2-diabetes. Vi vet redan att metoprolol eliminerar pulsökningen, från en tidigare fas I-studie i människa. Vi vet att tesofensine normaliserade blodsockernivåerna hos pre-diabetiker, från en fas II-studie som gjorts inom fetma. Vi vet också att metoprolol inte påverkar tesofensines viktreducerande egenskaper, från genomförda djurstudier. Vår fas II-studie följer upp samtliga dessa resultat i en och samma studie. Det blir spännande att ta del av resultaten i början av nästa år.
– Medix fas III-studie är i planeringsfasen. Det är ännu för tidigt att diskutera studieprotokollen. Vi kommer att meddela marknaden när studien inledes.
Ni har ett godkänt patent för Tesomet i USA som ger patentskydd för Tesomet till år 2033, vilket är länge för ett läkemedel som redan befinner sig i fas II. Vilka implikationer har det för marknadspositioneringen av Tesomet?
– Vi meddelade den 24 februari att vi fått patentet godkänt i USA, som är den största marknaden för Tesomet. Den långa löptiden för patentet ger möjlighet till en längre intjäningsperiod, och man kan därför också tillåta sig att investera mer i projektet, om det skulle behövas, vilket i sin tur ökar sannolikheten ytterligare för framgång, och därigenom en klart bättre ekonomi, avslutar Thomas Feldthus, vice vd och CFO Saniona.
Om studierna:
DAISY-studien har genomförts av forskare vid Karolinska Institutet, Södersjukhuset, Stockholm och Uppsala universitet samt AstraZeneca.
Nordic DISCOVER-studien har genomförts av forskare bl.a vid Oslo Universitet, Norge, Steno Diabetes Center, Gentofte, Danmark, Odense Universitet i Danmark och Karolinska Institutet samt AstraZeneca.
Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
Få fler nyheter och analyser direkt i mobilen med BioStocks mobilapp!