Idogen skickar celler på omskolningskurs
Läkemedelsbolaget Idogens senaste delårsrapport andas gott självförtroende inför produktpipelinen och möjligheterna att ta bolagets läkemedelskandidater mot marknadsgodkännande och nå lönsamhet. Idogen grundades 2008 kring en immunologisk upptäckt vid Lunds Universitet och utvecklar idag s.k tolerogena vacciner som programmerar om immunförsvaret att tolerera den specifika molekyl som vaccinet utgörs av. Idogen riktar primärt in sig på autoimmuna sjukdomar, organavstötning efter transplantation och patienter som har utvecklat antikroppar mot behandling med biologiska läkemedel. BioStock ställde några frågor till Idogens vd Lars Hedbys, som har över 20 års erfarenhet av verkställande roller och ledande positioner på bl.a. AstraZeneca.
Cellterapi är både forskningsmässigt och investeringsmässigt ett mycket högt prioriterat område, men dendritcellernas existens har varit kända sedan 1973 då Ralph Steinmans forskning kunde visa dessa cellers centrala roll i immunförsvaret, en upptäckt för vilken han år 2011 belönades med Nobelpriset i medicin. Sedan dess har forskningen inom cellterapi och dendritceller ökat kraftigt och intresset för de mindre utvecklingsbolagens forskning är vederbörligen noterat hos de stora läkemedelsjättarna.
Er behandling bygger på att celler från patientens blod programmeras om till dendritiska celler med kapacitet att specifikt motverka en skadlig immunreaktion. Hur fungerar detta?
– Dendritiska celler är viktiga för att styra immunsystemet. Enkelt uttryckt styr de immunsystemet att antingen bekämpa eller tolerera ett specifikt protein. Tolerogena dendritiska celler är som namnet antyder ansvariga för att tala om för immunsystemet att tolerera ett givet protein, d.v.s. normalt våra egna proteiner. I vår första indikation är målet att ta fram tolerogena dendritiska celler som specifikt stänger av immunreaktioner mot faktor VIII, ett livsviktigt protein som ges till patienter med blödarsjuka (hemofili A). De dendritiska celler vi tar fram kommer från patienten själv, d.v.s. vi ger inget läkemedel till patienten utan ger tillbaka några av patientens egna celler som vi ”skickat på omskolningskurs”.
Er plattformsteknologi siktar på utveckla långtidsverkande behandlingar av patienter som bildat antikroppar mot sitt ordinarie läkemedel, men även för att behandla obotliga autoimmuna sjukdomar. Vad är unikt för er teknologi?
I dag finns det inget tolerogent vaccin på marknaden. Det finns ett mycket stort intresse för att skapa immunologisk tolerans men inget annat företag arbetar med teknologi som liknar vår, och som vi har patenterat. Det är naturligtvis fantastiskt om vi skulle kunna vaccinera patienter mot t.ex. autoimmuna sjukdomar – sjukdomar som idag inte går att bota.
Ni hoppas även kunna förändra transplantationsmarknaden genom att minska behovet av immundämpande behandling efter transplantation. Vill du utveckla hur ni planerar att åstadkomma detta?
Hemofili A är vår första indikation. Om vi kan visa säkerhet och effekt i kliniska studier inom hemofili kommer vi att gå vidare med nästa indikation och transplantation kan vara en. Vid transplantationer idag måste patienter behandlas, ofta livslångt, med medicin som trycker ner immunsystemet. Detta eftersom immunsystemet, helt naturligt, vill bryta ner den främmande vävnad som transplantatet innebär. Dagens medicinering med immunhämmare gör tyvärr att hela vårt försvarssystem trycks ner och därmed att känsligheten för bl.a. infektioner ökar. Vi vill åstadkomma att immunsystemet tolererar transplantatet enbart, utan att påverka immunförsvaret i övrigt.
Tidigare i år meddelade ni att ni har identifierat fyra nya substanser som har förmåga att öka uttrycket av IDO1, något ni tidigare har visat även med substansen zebularin. Kan du enkelt förklarat beskriva dessa fynd och vad de kan användas till?
– Dessa substanser har liknande och i några fall kraftigare effekt än zebularin. De fungerar också enligt delvis annorlunda mekanismer. Detta ger oss en ny verktygslåda att skapa framtida produkter med delvis annorlunda egenskaper än vår första produkt och ger oss också en starkare position, om och när vi vill utlicensiera delar av vår produktportfölj.
Ni har genomfört en proof-of-concept-studie på djur med hemofili A med human koagulationsfaktor VIII som visade att behandling med tolerogena dendritiska celler ger en minskad uppkomst av hämmande faktor VIII-antikroppar även på lång sikt. Nu avser ni att gå vidare med utvecklingsarbetet på mänskliga celler. För de som inte är insatta i terminologin, kan du förklara bakgrunden och syftet med dessa studier, samt vad det slutgiltiga målet är?
– Faktor VIII är ett koagulationsprotein som vi alla behöver för att vårt blod skall koagulera. Patienter med hemofili A saknar detta protein och måste få det via sprutor. I vissa fall reagerar patientens immunsystem på detta för dem främmande protein genom att skapa hämmande antikroppar som bryter ner det. De försök vi nu avslutat har visat att vi kan skapa dendritiska celler som har den funktionen som vi eftersträvar i en djurmodell av hemofili A. Detta är ett s.k. proof-of-concept och visar att vår cellterapimetod fungerar i en sjukdomsmodell. Det slutliga målet är att göra samma sak i människa, d.v.s. att skapa dendritiska celler från patienter med hemofili A som gör att patienterna framöver kan behandlas med faktor VIII utan att utveckla antikroppar mot faktor VIII.
Under året har ni också inlett ett samarbete med en forskargrupp vid universitetet i Oxford där ni avser att undersöka effekten av en patentsökt behandling med uppföljare till läkemedlet zebularin – som tidigare utvecklats för cancerbehandling – på reumatoid artrit (ledgångsreumatism). Hur ser era förväntningar ut för denna studie?
Läs mer om Idogen på bolagets hemsida
Läs även en intervju med bolagets nytillträdda CSO Anette Sundstedt
