En ny immunterapibehandling mot avancerad pankreascancer, även känt som cancer i bukspottkörteln, visar dramatiskt förbättrad effekt jämfört med konventionella behandlingsmetoder. I en studie utförd av ett internationellt forskarteam ökade den totala medianöverlevnaden med 59 procent, medan några patienter blev helt botade. Det är anmärkningsvärt då ytterst få forskningsframsteg gjorts de två senaste decennierna för att hitta bättre fungerande behandlingsformer i avancerad pankreascancer. Studieresultaten har publicerats i British Journal of Cancer

Immunterapi och kemoterapi som kombinationsbehandling 
I den kliniska fas II-studien jämfördes en grupp patienter som fick genomgå kombinationsbehandling med läkemedelskandidaten IMM-101 och kemoterapi (gemcitabin), med patienter som enbart behandlades med kemoterapi. Den förstnämnda gruppen visade en signifikant ökade överlevnad, och en mycket intressant och viktig konklusion var att kombinationsbehandlingen heller inte ledde till några extra biverkningar eller ökad toxicitet, till skillnad från många andra cancerbehandlingar. Läkemedelskandidaten IMM-101, som är patenterat av läkemedelsbolaget Immodulon Therapeutics, har beviljats Orphan Drug Designation, d.v.s. särläkemedelsstatus,  i USA och EU för behandling av cancer i bukspottskörteln.

Överlevnaden ökade med 59 procent
Vissa patienter som fick kombinationsbehandlingen levde signifikant längre – i år räknat – än förväntat, medan den totala medianöverlevnaden ökade med 59 procent, motsvarande 2,6 månader. Detta är särskilt anmärkningsvärt eftersom metastaserande pankreascancer är en av de dödligaste cancerformerna, med en förväntad medianöverlevnad efter diagnos på endast ca 6 till 11 månader. Forskningsledaren Angus Dalgleish, professor i onkologi vid St George University i London, noterade att immunförsvaret vaknade till liv av behandlingen och att många patienter fick en avsevärt förbättrad livskvalitet, medan några till och med blev botade från sjukdomen. Dalgleish hoppas nu att IMM-101 ska kunna revolutionera hur den svåra cancerformen behandlas globalt.

Döda bakterier aktiverar immunförsvaret
Läkemedelskandidaten IMM-101 innehåller en art av bakterier som kallas Mycobacterium obuense som har dödats genom upphettning så att de inte längre kan växa eller orsaka infektion. När läkemedlet injiceras aktiveras kroppens immunsystem för att bli effektivare, eftersom bakterierna upplevs som ett möjligt hot. Aktiveringen av immunsystemet hjälper då även kroppen att bekämpa cancern i bukspottkörteln mer effektivt. Mycobacterium obuense kommer från släktet aktinobakterier (ett av de vanligaste bakterierna i jorden som spelar en avgörande roll förmultningen av organiskt material). Släktet omfattar även patogener kända för att orsaka allvarliga sjukdomar hos däggdjur, såsom tuberkulos (Mycobacterium tuberculosis) och spetälska.

Om cancer
De flesta av kroppens många miljarder celler måste regelbundet ersättas med nya, vilket sker genom celldelning där en cell fördubblas till ytterligare en cell, en exakt kopia av den första cellen. När det uppstår skador i cellens arvsmassa kan det medföra att cellen tappar kontrollen över delningen och den viktiga s.k programmerade celldöden (apopotos) vilket leder till okontrollerbar celltillväxt – annorlunda uttryckt, cancer. Inte sällan klumpar dessa celler ihop sig och bildar solida tumörer. Bukspottkörtelcancer uppstår när celler i bukspottkörteln, som är ett körtelorgan bakom magsäcken, börjar föröka sig utan kontroll och bildar en sådan cellmassa som kan sprida sig i andra delar av kroppen i form av metastaser.

Cancer i bukspottskörteln – extremt dålig prognos
Det finns ett antal olika typer av cancer med ursprung i bukspottkörteln, varav den vanligaste, pankreatiskt adenocarcinom, står för cirka 85 procent av fallen. Den enda metod som i dag kan bota cancer i bukspottkörteln är operation, men de flesta fallen upptäcks dessvärre i så sent skede att operation inte är möjligt, och även då blir endast 10 procent av de opererade botade. När operation är uteslutet sätts kemoterapi som gemcitabin in, vilket kan kombineras med andra kemoterapeutiska droger, men toxiciteten är ofta hög med svåra biverkningar.

I Sverige diagnostiseras årligen cirka 1200 fall av pankreascancer med identiska incidens- och mortalitetskurvor för män och kvinnor. Riskfaktorer för cancer i bukspottskörteln är tobaksrökning, fetma, diabetes, och vissa sällsynta genetiska tillstånd. Cirka 25 procent av fallen är kopplade till rökning, och 5-10 procent är hänförliga till ärvda gener.

För fyra år sedan var pankreascancer den sjunde vanligaste orsaken till dödsfall i cancer och resulterade i 330 000 dödsfall globalt. I USA är cancer i bukspottskörteln den fjärde vanligaste orsaken till dödsfall i cancer. Sjukdomen är vanligast i den utvecklade världen, som stod för cirka 70 procent av alla nya fall år 2012.

Läs mer om studien i British Journal of Cancer