Home Nyheter Riskgener för hjärt-kärlsjukdomar identifierade i ny studie

Riskgener för hjärt-kärlsjukdomar identifierade i ny studie

Riskgener för hjärt-kärlsjukdomar identifierade i ny studie

19 augusti, 2016

En ny studie publicerad i  Science har identifierat tusentals gener och deras samverkan mellan vävnader som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Forskningen är ett resultat av ett samarbete mellan Icahn School of Medicine på Mount Sinai i New York, Tartu universitetssjukhus i Estland, Karolinska Institutet och Science for Life Laboratory (SciLifeLab) i Sverige, samt AstraZeneca. Forskningsresultatet kan nu förhoppningsvis leda till en snabbare utveckling av precisionsmedicin med individualiserad diagnostik och behandlingar inom flera stora folksjukdomar relaterade till hjärt- och kärlkomplikationer.
Forskningssamarbetet har identifierat sjukdomsalstrande gener som antingen var specifikt aktiva i enskilda eller flera vävnader organiserade i gen-nätverk som orsakar kardiometabola sjukdomar, genom att analysera genuttryck i flertalet vävnader från hundratals patienter med kranskärlssjukdom. Komplexiteten i samspelet mellan de identifierade sjukdomsgenerna innefattar även processer i kärlväggen som leder till hjärtinfarkt och stroke.
De senaste tio åren har Genome-wide association studies (GWAS) identifierat tusentals DNA-varianter som ökar risken för folksjukdomar, som kranskärlssjukdom. Men för att skapa möjligheter för ny diagnostik och nya behandlingar var forskarna först tvungna att äntra en ny fas av forskning och identifiera de gener som regleras av dessa DNA-varianter och bidrar till sjukdomsutvecklingen. Att därmed ta steget bortom GWAS har varit en förutsättning för att utveckla precisionsmedicin med individualiserad diagnostik och behandlingar, menar professor Johan LM Björkegren, studiens huvudförfattare och forskare på Karolinska Institutet.
Målet är utveckling av nya läkemedel
Forskningsresultaten förser oss med avgörande underlag för att kunna identifiera nya mål för läkemedel för hjärtkärl- och metabola sjukdomar, båda huvudområden för AstraZeneca, säger Li-Ming Gan, medförfattare till studien och AstraZenecas ansvariga för forskningssamarbetet som pågått under tre års tid.
Forskningen gjordes som en del av STARNET-studien – den första systematiska analysen av RNA-sekvensdata från blod, vaskulära och metaboliska vävnader i levande patienter med kranskärlssjukdom. RNA-sekvenser är kopior av DNA som i varje cell fungerar som mallar för proteinsyntes och på det sättet avgör om en vävnad förblir frisk eller blir sjuk. Delar av studien har utförts på SciLifeLab i Stockholm och Uppsala som stöds av Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallbenbergs Stiftelse samt UPPMAX.
Om STARNET
STARNET lanserades 2007 av Björkegren i samarbete med Arno Ruusalepp, medicine doktor vid Karolinska Institutet, thoraxkirurg samt chef för thoraxkirurgin vid Tartu universitetssjukhus i Estland, och senior medförfattare på studien. STARNET omfattar provtagning av flertalet vävnader med betydelse för kranskärlsjukdom från 600 patienter under kranskärlskirurgi. Genom avancerad dataanalys fann forskarna synnerlig relevans att identifiera sjukdomsgenerna samt hur de samspelar i nätverk som orsakar kranskärlsjukdom, relaterade tillstånd, samt Alzheimers sjukdom.
Ett abstract av artikeln kan läsas här: Cardiometabolic risk loci share downstream cis- and trans-gene regulation across tissues and diseases

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev