Strimvelis är det första direkta botemedlet för en mycket sällsynt barnsjukdom, och dess prislapp på nära fem miljoner kronor gör den till en av de dyraste engångsbehandlingarna någonsin. Men prislappen är inte det enda anmärkningsvärda i sammanhanget. Minst lika uppseendeväckande och det möjligen etiskt rätta med tanke på prislappen, är att behandlingen måste göra patienten helt frisk, annars betalas pengarna tillbaka. Med det blygsamma patientunderlaget på endast cirka 30 individer i Europa och USA årligen, är det dock knappast en blockbuster läkemedelsbolaget GlaxoSmithKline är ute efter.  

Läkemedlet Strimvelis – den andra godkända genterapin i världen efter Glybera – tillverkas från patientens egna omogna benmärgsceller. Till dessa celler, som tagits ut från patienten, för man med hjälp av ett genetiskt förändrat retrovirus tillbaka friska celler tillbaka till patienter med den mycket ovanliga immunbristsjukdomen ADA-SCID. Detta gör att dessa kan utvecklas till olika typer av immun- och blodceller och ersätta den skadade gen som tillverkar enzymet adenosindeaminas (ADA). Om denna specifika gen är defekt kan inte kroppen bryta ned toxinet deoxyadenosin, vilket innebär att de vita blodkropparna förstörs och förmågan att bekämpa infektioner i stort sett försvinner. Den defekta genen måste ärvas av bägge föräldrarna för att sjukdomen skall uppstå.

Behandlingen mot sjukdomen kan ges till de patienter som inte kan behandlas med benmärgstransplantation eftersom det inte finns någon lämplig matchande släkting som kan vara donator.

Hundraprocentig överlevnad i klinisk studie
I en klinisk studie som pågått under femton år på 18 barn i Italien, visar behandlingen mycket goda resultat och alla patienterna är fortfarande vid liv. De vanligaste biverkningarna var bland annat feber, förhöjda leverenzymer och låga nivåer av röda och vita blodkroppar samt blodplättar. Dessa biverkningar var av förhållandevis lindrig art i förhållande till sjukdomens dödlighet att det europeiska läkemedelsverkets vetenskapliga kommitté CHMP tidigare i år yrkade på marknadsgodkännande. Efter CHMPs rekommendation fattar EU-kommissionen det formella beslutet om marknadsgodkännande för Strimvelis på den europeiska marknaden.

Strimvelis, som har utvecklas av italienska forskare vid San Raffaele Telethon Institute for Gene Therapy i Milan, fick särläkemedelsstatus 2005 och fem år senare köpte GlaxoSmithKline licensen att marknadsföra och sälja läkemedlet.

Jag skulle vara tveksam till att kalla det ett botemedel, men det finns ingen anledning att tro att det inte kommer att fungera”, säger Sven Kili, vice vd och utvecklingschef för genterapiavdelningen inom GlaxoSmithKline (samt styrelseledamot i svenska Xintela).

Se även: Sven Kili berömmer BioStocks bevakningsbolag Xintelas ”extremt starka projektportfölj”.

Pengarna-tillbaka-garantin unik i läkemedelsbranschen – men inte i Italien
Läkemedlet måste leverera vad de lovar annars får de inte betalt, säger Luca Pani, generaldirektör för den italienska läkemedelsmyndigheten AIFA som fastställde pris och villkor under förhandlingarna med den brittiska läkemedelsjätten.

AIFA har satt i system på senare år att förhandla fram en pengarna-tilbaka-garanti med läkemedelsbolag och sedan 2014 har över 90 läkemedel gått samma väg vilket är en ökning från färre än 20 läkemedel år 2012. Under förra året erhöll man talande nog 220 miljoner Euro i återbetalning för läkemedel som inte fungerade som utlovat.

På grund av sjukdomens komplexitet kommer GSK initialt endast erbjuda behandling i Milano, vilket kräver att familjerna med de drabbade barnen åker dit för behandling. Det innebär samtidigt att det italienska priset kommer att gälla för hela Europa. Om GSK formellt erhåller det förväntade godkännandet kan man börja sälja läkemedlet i 27 europeiska länder. GSK planerar att söka ett amerikanskt marknadsgodkännande nästa år.

Dyrt ur många hänseenden, billigt ur andra
Med en prislapp på fem miljoner kronor är Strimvelis en av de dyraste behandlingarna någonsin, men med tanke på det etablerade sättet att behandla sjukdomen ADA-SCID på  – en benmärgstransplantation från en annan person – något som kan kosta uppåt 8 miljoner kronor, framstår priset möjligen inte som fullt lika orimligt. En annan behandlingsmetod är enzyminjektioner som kostar två miljoner kronor per år, vilket gör att utgifterna efter några år blir extremt höga.

Genterapi på framväxt
Tanken bakom genterapi är att en engångskorrigering av en patients DNA skall leda till att sjukdomen inte återkommer. Under utveckling är även potentiella botemedel mot hemofili (blödarsjuka typ B) och ärftliga näthinnesjukdomar (bägge utvecklade av Spark Therapeutics), och den dödliga hjärnsjukdomen Metakromatisk leukodystrofi (utvecklas av GSK) kan nå marknaden härnäst, och det är förstås fullt tänkbart att prislappen även i dessa fall blir hög. Så snart som nästa år kan även företag som Novartis och Juno Therapeutics söka godkännande för cancerbehandlingar som använder en kombination av gen- och cellterapi för att bota leukemipatienter.

Oavsett vad man kan tycka om prislappen på Strimvelis som botemedel mot ADA-SCID, så är den prognosticerade intäkten om 64 miljoner kronor årligen (förutsatt att alla de tiotal barn som drabbas varje år i Europa behandlas) en droppe i havet jämfört med det faktum att GSK säljer läkemedel för ca 240 miljarder kronor årligen. Däremot kan det möjligen bidra till att utveckla bolagets kunskaper kring andra innovativa genterapiläkemedel med potentiell adresslapp i många fler sällsynta sjukdomar. Faktum är att idag är flera hundra genterapier under utveckling och många läkemedelsbolag hoppas kunna utveckla botemedel för någon av de cirka 5000 sällsynta sjukdomar som orsakas av enstaka defekta gener.

Världens första godkända genterapi Glybera mot familial lipoprotein lipase deficiency (LPLD) kostar ca 8 miljoner kronor per behandling. Frågan är vilken nästa godkända genterapi kommer att benchmarkas mot prismässigt – Strimvelis eller Glybera.

Svår kombinerad immunbrist orsakad av brist på adenosindeaminas (ADA-SCID)
Svår kombinerad immunbrist orsakad av brist på adenosindeaminas (ADA-SCID), en sällsynt ärftlig sjukdom som innebär att det finns en förändring (mutation) i den gen som behövs för att tillverka enzymet adenosindeaminas (ADA). Resultatet blir att patienten får brist på ADA som är mycket viktigt för att lymfocyterna (de vita blodkroppar som bekämpar infektioner) ska vara friska. Immunsystemet hos patienter med ADA-SCID fungerar därför inte som det ska och utan effektiv behandling överlever dessa patienter sällan mer än 2 år. Barn som saknar korrekta kopior av genen adenosindeaminas börjar få livshotande infektioner redan dagar efter födseln.

Resultaten av de kliniska prövningarna med Strimvelis har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Blood, vars abstract kan läsas här.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev