Home Nyheter Nyupptäckta celler försvarar tjocktarmen visar svensk forskning

Nyupptäckta celler försvarar tjocktarmen visar svensk forskning

Nyupptäckta celler försvarar tjocktarmen visar svensk forskning

12 juli, 2016

Forskare vid Sahlgrenska akademin har gjort en viktig upptäckt av en helt ny grupp celler som bevakar tjocktarmen, något som kan visa sig bli betydelsefullt för utvecklingen av nya läkemedel mot ulcerös kolit, blödande tjocktarmsinflammation. Rönen har publicerat i tidskriften Science. Ett bolag som snart går in i en klinisk fas IIb-studie mot denna indikation är SEB Venture Capital- och Industrifondenägda Index Pharmaceuticals, ett bolag som nyligen flaggat för en möjlig börsnotering senare i år. 
Det forskarteamet med Malin Johansson, George Birchenough och Gunnar C Hansson i spetsen har upptäckt, är att “vaktpostceller” bevakar entrén till tjocktarmens känsligaste delar. När bakterier kommer för nära signalerar vaktposten till en försvarslinje som skickar ut slem (mukus) för att mota bort angriparna. Därefter begår vaktposten självmord och skjuter ut sig själv i tarmen. När vaktposterna är förbrukade ligger vägen öppen för bakterier att invadera. Upptäckten av denna helt nya grupp av celler har gjorts av forskare vid Sahlgrenska akademin och är viktig för förståelsen om hur magtarmsjukdomen ulcerös kolit uppstår.
Läs även vår Söndagsintervju med Peter Zerhouni, vd InDex Pharmaceuticals från 10 juli.
En helt ny typ av cell med en tidigare okänd funktion känner av och spolar bort bakterier när den normala skyddande slembarriären sviktar
Människans tjocktarm skyddas av ett slemlager som hindrar bakterier från att komma i direkt kontakt med vävnaden, vilket annars skulle orsaka inflammation. Det skyddande slemlagret är uppbyggt av proteiner (muciner) som bildas och utsöndras av så kallade bägarceller. Forskarlaget i Göteborg har tidigare visat att bägarcellerna bygger upp det skyddande slemlagret, och samma forskargrupp visar nu att det också finns en undergrupp av bägarceller, som utgör en andra försvarslinje mot bakterierna som tagit sig igenom den första försvarslinjen, slemlagret.
I tjocktarmen finns försänkningar (kryptor) i vars botten nya celler bildas från stamceller. I öppningen, under det skyddande slemlagret, sitter en särskild typ av bägarcell, och så snart dessa celler upptäcker att det finns bakterier vid ingången startar de en kedjereaktion där de med en våldsam explosion tömmer ut sitt mukus och sköljer bort bakterierna. När bägarcellen tömt sitt innehåll skjuter den ut sig själv som en katapult. Om bakterieanfallet fortsätter så hinner inte nya vaktposter fram utan då ligger kryptan öppen för bakterier att invadera, vilket sannolikt är en del i uppkomsten av tarminflammation som ulcerös kolit.
Forskarna har genom mikroskop i realtid på möss kunnat filma hur den nyupptäckta celltypen utlöser den snabba kedjereaktion som skapar floden av slem som sköljer bort bakterierna. Gruppen har kartlagt och sammanställt de mekanismer som ligger bakom kedjereaktionen. Nästa steg i arbetet har redan påbörjats, där fyndet ska bekräftas även i vävnadsprover från mänsklig tarm.
InDex Pharmaceuticals primära läkemedelskandidat Cobitolimod mot ulcerös kolit
Forskare på Karolinska Institutet upptäckte år 2000 att substansen cobitolimod kan ha effekt vid behandling av blödande tjocktarmsinflammation. InDex Pharmaceuticals driver sedan dess läkemedelsutvecklingen av cobitolimod mot ulcerös kolit och har nu nått fram till sen klinisk fas.
Symtomen av ulcerös kolit är blodiga diarréer, magsmärta, feber, viktnedgång och blodbrist och många patienter med måttlig till svår aktiv ulcerös kolit svarar inte på tillgängliga läkemedel. Baserat på de lovande resultaten i tidigare omfattande kliniska studier planerar InDex nu en fas IIb-studie med cobitolimod för att identifiera den dosering som ger optimal effekt av behandlingen hos patienter med måttlig till svår aktiv ulcerös kolit. Målsättningen med studien är att visa på en väsentligt högre effekt än i tidigare studier med cobitolimod och även jämfört med befintliga läkemedel på marknaden och övriga under utveckling. Den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) godkände studiedesignen i början av året genom företagets Investigational New Drug (IND)-ansökan.
Cobitolimod är enligt bolaget en av få läkemedelskandidater i sen klinisk fas med en ny och unik verkningsmekanism vilken ger en lokal behandling med antiinflammatorisk effekt direkt i den inflammerade tjocktarmen.
Länk till artikeln i Science: A sentinel goblet cell guards the colonic crypt by triggering Nlrp6-dependent Muc2 secretion  Artikeln publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science den 24 juni.

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev