Antioxidant i grönt te visar lovande effekt i Downs syndrom
Den kemiska föreningen Epigallokatekingallat (EGCG) som finns i grönt te har visat sig kunna förbättra det kognitiva tillståndet för människor med Downs syndrom, enligt en ny studie som publicerats i The Lancet Neurology. Även om resultaten räknas som signifikanta, bör de inte tolkas som att ett “botemedel” nu har hittats. Däremot har det potential att vara ett verktyg för att förbättra dessa individers livskvalitet, menar forskarna. Främst potential bör EGCG ha hos barn där hjärnan ännu inte är färdigutvecklad.
Epigallokatekingallat (EGCG) är en antioxidant av klassen polyfenoler som är vanlig i synnerhet i grönt te, men även i vissa kosttillskott. EGCG har i tidigare studier visat sig kunna skydda kroppen mot cellskador. Nu har en grupp spanska forskare i Barcelona för första gången kunnat påvisa hur EGCG förbättrar den kognitiva funktionen hos personer med Downs syndrom.
Dr Mara Dierssen, en av författarna till den nu genomförda fas II-studien vars resultat förklaras i The Lancet Neurology, menar att forskning på möss visar att den aktuella antioxidanten kan minska överuttrycken av genen DYRK1A (DYRK1A på kromosom 21 hämmar tillväxten av nervceller) och därmed förbättra den kognitiva förmågan i Downs syndrom.
Betydande förbättringar inom tre områden
I studien ingick 84 individer i åldern 16-34 år med Downs syndrom som under 12 månader fick antingen en daglig dos av koffeinfritt grönt te innehållandes 45 procent Epigallocatechingallat EGCG, eller placebo. Båda grupperna genomgick också veckovis kognitiv träning. Studien var dubbelblind, vilket innebär att forskarna, deltagarna och deras familjer inte visste vem som fick vilken behandling. Alla deltagare genomgick kognitiva test och hjärnröntgen vid 3, 6 och 12 månader, samt 6 månader efter att behandlingen hade avslutats.
Resultaten visade att deltagare som behandlats med EGCG presterade bättre i tester där kognitiv funktion mättes, jämfört med de som fick placebo. Speciellt visade de betydande förbättringar inom tre områden: Visuell igenkänning/minne – förmågan att komma ihåg och särskilja mellan föremål. Hämmande kontroll – förmågan att motstå distraktioner och undvika att agera på första impulser. Adaptivt beteende – möjligheten att använda konceptuella, sociala och praktiska färdigheter i vardagen. Dessutom fann forskarna att de som behandlades med EGCG uppvisade större funktionell koppling mellan nervceller, än de som fick placebo.
– Det var överraskande att se hur förändringarna inte enbart är kognitiva, utan även att den funktionella kopplingen mellan nervceller i hjärnan också ändrades, säger en av studiens författare, Dr Rafael de la Torre vid Hospital del mar Medical Research Institute i Barcelona.
Marginell positiv effekt hos vuxna
Dr. Mara Dierssen, påpekar att det “måste klargöras att upptäckten inte är ett botemedel mot Downs syndrom och att resultaten måste bevisas i större studier, men om så sker, kan detta bli en behandling för att förbättra dessa individers livskvalitet.” Hon framhåller dock att studieresultaten visar marginell positiv effekt hos vuxna där den cerebrala plasticiteten är begränsad eftersom hjärnan hos dem redan är helt utvecklad, och att om behandlingen tillämpas på barn kan resultaten möjligen bli ännu bättre.
Marie-Claude Potier, en Downsspecialist vid Brain and Spine Institute (ICM), Hôpital de la Pitié
– Vi har inte längre råd att se människor med Downs syndrom enbart genom linsen av trisomi 21. Det är lika viktigt att förstå varje individ i ljuset av deras större genetiska och miljömässiga bakgrund, liksom andra hälsoproblem och tillgång till utbildning, konstaterar Fabian Fernandez och Jamie Edgin av Evelyn F. McKnight vid Brain Institute, University of Arizona i en kommentar i The Lancet Neurology.
Om Downs Syndrom
Downs syndrom – som går att upptäcka hos ett foster genom ett fostervattenprov under graviditeten – hänger ofta samman med vissa begränsningar av de kognitiva förmågorna och den fysiska tillväxten, samt karakteristiska ansiktsdrag. Enligt amerikanska National Down Syndrome Society, föds cirka ett av 691 barn i USA (i Sverige är siffran 700 barn) med Downs syndrom, vilket gör det till den vanligaste genetiska formen av utvecklingsstörning.
Tillståndet är även känt som trisomi 21, vilket orsakas av en extra, eller tredje, kopia av kromosom nummer 21. Människan har normalt 23 par kromosomer, som tillsammans innehåller upp till 25.000 proteinkodande gener, men i Downs syndrom gör den extra kopian att några av generna i kromosomen 21 “överuttrycks”, vilket leder till reducerade kognitiva förmågor som försenad språk- och talutveckling, inlärnings- och minnesstörningar, dålig koncentration och andra hälsoproblem.
Utvecklingsstörningen kan variera från mycket lindrig till grav och den förväntade livslängden för personer med Downs syndrom har mer än fördubblats sedan början av 1980-talet, men risken är fortsatt hög för medfödda hjärtfel, andningsproblem, barnleukemi och Alzheimers sjukdom.
Det förtjänar att framhållas att det inte finns något som hindrar att personer med Downs syndrom får ett någorlunda normalt liv med relationer, familj, utbildning och jobb. Gränsen för individens möjligheter och förmåga, är just individuell.
Läs mer om studien här.
Den som önskar kan även höra Professor Rafael de la Torre berätta om hur EGCG-extraktet kan hjälpa unga vuxna med Downs syndrom att förbättra sin kognition och sitt adaptiva beteende. I en presentation från 8 april 2016 på Karolinska institutet framhåller de la Torre att studieresultaten är lovande och kan innebära att behandling av trisomi 21 möjliggörs i framtiden. Maj Hultén, senior professor i klinisk genetik, inleder med en historisk genomgång om upptäckten av Downs syndrom. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset. Se presentationen från UR Play här (tillgänglig till 20 november).