Vi har i flera år haft ett marknadsklimat för de nordiska biotechbolagen där vi sett en strid ström av nya börsintroduktioner. Bolagen har generellt heller inte haft några problem att fylla sina återkommande emissioner. Men nu är det uppenbart att marknaden har drabbats av växtvärk, med nya bolagsintroduktioner varje månad, i kombination med att befintliga bolag på de olika småbolagslistorna behöver allt mer kapital via emissioner för att bekosta sina framskridande produktutvecklingsprogram.

Att biotechindustrin är speciell och kräver en hel del engagemang och specialkunskap för att vara ett investeringsalternativ, det vet vi. Det gör att industrin har extremt engagerade aktieägare och investerare – men dessa är allt för få. Det finns ett antal personer och bolag med ganska stora investeringsmuskler som investerar stora belopp i de skandinaviska biotechbolagen. Dessa är dock inte särskilt många och de är ofta återkommande i flera bolag. Med lite efterforskningar så kan den som är intresserad lätt identifiera dem. Att denna grupp är så liten gör att mycket kapital, och därmed även makt, i flertalet bolag ligger hos ett väldigt begränsat antal investerare. Sedan har vi gruppen av ”vanliga”, d.v.s. ej professionella, investerare och aktieägare. En grupp som vi ser öka i takt med att allt fler ser möjligheten att få bra avkastning och värdeutveckling på sina investeringar. Denna grupp ökar – men inte tillräckligt snabbt för att möta det ständigt ökande kapitalbehovet från allt fler listade bolag.

Vad är det vi ser på marknaden nu?

De senaste åren har det varit ett extremt stort tillflöde av nynoterade biotechbolag. Varje månad tillkommer det nya bolag som dels tar in pengar och dels behöver en massa nya aktieägare innan listning. Kapitalet hos de få professionella investerarna är begränsat och likaså hos den övriga gruppen aktieägare och investerare i biotechbolag. Detta leder självfallet till att befintliga bolag på de olika börserna får pressade aktiekurser, då kapital ska frigöras till förmån till deltagande i listningsemissioner i nya bolag.

Till detta så har vi nu ett mycket stort antal bolag som har varit noterade i ett antal år och som har framskridit i produktutvecklingen från relativt ”billig” och inte särskilt kostnadskrävande preklinisk forskning till betydligt dyrare prekliniska och kliniska studier. Så ett mycket stort antal bolag går ifrån emissioner i 10-25 miljonersklassen till emissioner om 50-100 miljoner. Dessa ska då kunna sväljas av befintliga aktieägare och investerare, samtidigt som allt fler bolag gör listningsemissioner.

Många har de senaste åren tjänat väldigt mycket pengar på sina biotechinvesteringar och vi har sett en stor ökning av antalet investerare som äger och investerar i biotech på de svenska börserna. Det har gjort att det trots den stora tillväxten av nya bolag hittills har fungerat ganska bra och marknaden har varit tillräcklig för att kunna finansiera bolagen.

Men nu riskerar marknaden växtvärk.

Jag har personligen mycket svårt att se att den stora ökningen av nya bolag kan fortsätta i denna takt, i kombination med att de redan noterade bolagen nu behöver och kommer att behöva allt större summor i sina emissioner. Har vi redan nu drabbats av växtvärk?

– Marknaden tenderar allt mer att bara kunna koncentrera sig på ett eller ett par bolag i taget som hamnar i rampljuset, övriga bolag är stendöda med extremt låg omsättning i sina aktier och kursnedgångar som följd av det.

– Marknaden reagerar inte på positiva pressmeddelanden från bolagen på samma sätt längre. De senaste veckorna har flera bolag meddelat uppnådda viktiga milstolpar utan att någon särskild reaktion kunnat märkas i deras bolagsvärden.

Klarar den svenska marknaden att förse 100-talet bolag med allt mer kapital varje år?

Min bestämda uppfattning är att vi redan har för många noterade bolag – samtidigt så fortsätter den höga takten av nynoteringar.

– Vem ska investera i de bolagen och på vilka andra bolags bekostnad?

Om varje tillgänglig investeringskrona ska devalveras till att räcka till allt fler bolag så lär en hel del bolag få stora problem med sin finansiering framöver. Om tillväxten ska kunna fortsätta, eller snarare, om bolagen som redan finns på börserna ska klara att finansiera sina allt mer kostsamma utvecklingsprogram så måste antingen branschen som helhet, eller de enskilda bolagen, se till att det tillkommer en stor mängd nya investerare till branschen, eller så måste bolagen se till att få in ett större inslag av utländskt ägande och kapital i bolagen.

Det nya marknadsklimatet som nu snabbt växer fram lär bli ett uppvaknande för alla de bolagsledningar som nu för första gången, de senaste åren, leder ett noterat biotechbolag. De har kunnat ta in kapital i sina emissioner relativt enkelt de senaste åren, men det mesta talar för att den perioden redan över. Kanske är det hög tid för bolagen att bli mer kommersiellt inriktade och mer marknadsfokuserade?

– Några riktigt penningstinna utlicensieringsaffärer eller uppköp av hela bolag som håller hög internationell värderingsnivå skulle naturligtvis hjälpa upp situationen och ge marknaden en välbehövlig likvidboost. Dags att leverera!

Vilka bolag kommer då att klara sig på en kärv kapitalmarknad?

– De bolag som har en ledning med kommersiella nätverk och ett kontaktnät som möjliggör affärer.

– De bolag som har internationell närvaro såväl på kapitalmarknaden som inom FoU.

– De bolag som arbetar aktivt och professionellt med IR (Investor Relations) också mellan de återkommande emissionsperioderna.

 

Martin Lind, analysansvarig BioStock