BioStock har analyserat Cyxone, ett bolag inom biomedicin som utvecklar läkemedel baserat på cyclotider, en typ av naturliga växtproteiner. Bolagets produktkandidat T20K har i prekliniska djurstudier visats hämma nyckelprocesser i både multipel skleros (MS) och ledgångsreumatism, utan de biverkningar som är typiska för de läkemedel som används idag. BioStock ser i Cyxone ett bolag som står inför en spännande framtid. Med ett väl sammansatt lednings- och forskarteam på plats och en lovande huvudkandidat har man siktet inställt på en marknad med mycket stora kliniska behov. Förutsatt att den fortsatta utvecklingen av T20K går planenligt är potentialen betydande: försäljningen för sjukdomsbromsande och symptomlindrande MS-läkemedel  överstiger 12 miljarder USD årligen, enbart för de patientgrupper Cyxone initialt inriktar sig mot. 

Analysen löper över två sidor.

MS – en kronisk sjukdom som saknar bot och drabbar i ung ålder

Multipel skleros (MS) är en kronisk, neurologisk sjukdom som drabbar nervceller i det centrala nervsystemet. Kroppens eget immunsystem bryter gradvis ned nervernas isoleringsämne vilket gör att det drabbade organet, hjärnan och ryggmärgen, tappar sin förmåga att fungera normalt. Vanligtvis debuterar sjukdomen i den period i livet då man oftast är som mest aktiv med studier, yrkeskarriär och familjebildande – i åldrarna 20-40 år. Vanliga symtom är synnervsinflammation, känselnedsättningar (domningar) samt muskelsvaghet i armar, ben och ansikte. Koordinationsstörningar, balansstörningar och talstörningar kan också förekomma. Det finns inget enkelt test för att se om en person har MS eller inte och ofta dröjer det en tid efter debutskovet innan MS-behandling med bromsmediciner påbörjas.

Tidig behandling med bromsmediciner avgörande
Man känner inte till vad som orsakar sjukdomen och det finns idag inga botemedel, men nyttan av tidig behandling med bromsmediciner har visats i flera studier. Tidigt insatt behandling kan få stor betydelse för patientens framtid då det som gått förlorat i väntan på behandling inte tycks kunna återhämtas. Bromsmedicinerna har effekt genom att minska antalet skov och fördröja funktionsnedsättning. Behandling med bromsmediciner har också visats minska risken för att sjukdomen under de första tio åren från debuten övergår till ett progressivt förlopp. Ett progressivt förlopp i MS innebär att sjukdomen övergår från att gå i skov till att kontinuerligt försämra funktionen, vilket är ett sjukdomsstadium med få behandlingsalternativ.

Befintliga läkemedel ger svåra biverkningar
National Multiple Sclerosis Society uppskattar medellivslängden hos MS-patienter till 40 år från första symtomet och långtidsbehandling med befintliga MS-läkemedel har dessvärre visats vara behäftat med lever- och njurskador, sköldkörtelsnedsättningar, depression och den dödliga virussjukdomen progressiv multifokal leukoencephalopati (PML). Det råder således en stor efterfrågan på nya MS-läkemedel som kan bromsa sjukdomsförloppet utan att orsaka hälsovådliga biverkningar.

Cyxone – bakgrund

Kjell_Stenberg

Kjell Stenberg, vd Cyxone.

VD med lång utvecklingserfarenhet inom MS
Cyxones VD tillika grundare, Kjell Stenberg, arbetade med läkemedelsprojekt inom MS-området redan i mitten av 1990-talet. Mot en bakgrund som ansvarig för nya MS-projekt i AstraZenecas utvecklingsportfölj och utvecklingschef för kanadensiska BioMS Medical Corporation har han varit på jakt efter lovande MS-läkemedel under en stor del av sin karriär. Under tiden som licenschef för AstraZenecas neurologi träffade Kjell Stenberg mer än tusen bolag och byggde upp en djup förståelse för det globala MS-landskapet.

Förvärvet av T20K lade grunden
Efter sin tid på BioMS Medical Corporation grundade Kjell Stenberg tillsammans med Bert Junno och Mikael Lindstam investeringsföretaget Accequa runt affärsidén att leta upp lovande universitetsprojekt inom Life Science att kommersialisera. Accequa tecknade ett avtal med Universitetet i Wien som ger rätten att löpande utvärdera utvecklingspotentialen hos lovande forskningsprojekt. På detta sätt fick Accequa kontakt, år 2014, med en ledande forskargrupp på det Medicinska Universitetet i Wien som hade gjort några mycket intressanta upptäckter inom området cyclotider. Tillsammans med Universitetskliniken i Freiburg hade forskarna publicerat resultat i tidskriften Drug Discovery Today samt utvecklat en kemiskt modifierad cyclotid, T20K. Rättigheterna till cyclotidteknologin förvärvades och utgjorde grunden för bildandet av Cyxone.

Strategiskt samarbete på önskelistan
Bolaget avser att utveckla T20K fram till klinik inom MS. Målsättningen därefter är att hitta en strategisk samarbetspartner med en större spelare – förhoppningsvis liknande den miljardaffär som Cyxones VD personligen förhandlade med amerikanska Lilly i sin roll som utvecklingschef på BioMS Medical. Parallellt kommer cyclotidplattformen användas för att lägga basen för ett separat utvecklingsprogram inom ledgångsreumatism.

Oldenlandia affinis

Cyclotider är naturliga växtprotiener som bland annat finns i medicinalväxten Oldenlandia affinis.

Bromsning av sjukdomsförloppet med cyclotidbaserade läkemedel

Unikt positiv biverkansprofil
Något som direkt gjorde Cyxones grundare intresserade av T20K var dess lovande forskningsresultat. Läkemedelskandidaten hade utvärderats i djur med hjälp av en validerad sjukdomsmodell, som används av industrin för att selektera de substanser som utväljs för kliniska studier, där den hade uppvisat unika egenskaper för att bromsa processer som är centrala för utvecklingen av MS. Dagens MS-behandlingar resulterar i många negativa biverkningar och Cyxones grundarteam blev därför mycket intresserade av den här nya och selektiva verkningsmekanismen som inte resulterade i några synliga biverkningar i den aktuella djurstudien.

T20K på väg mot prekliniska studier
Nu produceras en ny batch T20K, för att därefter låta ett oberoende kontraktsforskningslabb i USA reproducera djurstudien innan kandidaten påbörjar sitt prekliniska utvecklingsprogram. Det prekliniska programmet bör kunna avslutas redan nästa år och en första säkerhetsstudie i människa kunna inledas året därpå, 2018. Om T20Ks biverkningar är tillräckligt obetydliga sker den studien i friska frivilliga, annars utförs den på frivilliga MS-patienter.

Målet – en oral bromsmedicin mot MS utan biverkningar
Det långsiktiga målet för substansen är att utveckla T20K till att bli en oral bromsmedicin som kan ges under hela patientens livstid, med få biverkningar, för att bromsa sjukdomsförloppet. För enskilda patienter finns ett stort värde i att förlänga tiden mellan skov samt att förhindra sjukdomen från att övergå i ett progressivt tillstånd. På gruppnivå är samhällskostnaden mycket hög (6 miljarder SEK, i Sverige år 2005, enligt Svenska MS-Sällskapet) vilket främst beror på den förlust av arbetsförmåga under yrkesverksam ålder som uppstår, samt att personer som drabbas av svårare funktionsnedsättning är berättigade till personlig assistans eller hemtjänst. Dagens sjukdomsmodulerande läkemedel är dyra, men står endast för en mindre del av kostnaderna och det bör finns en god betalningsvilja från samhället för att förhindra att dessa kostnader uppstår.

De läkemedel som används för MS fungerar genom att de hämmar kroppens immunförsvar vilket i sin tur leder till olika typer av biverkningar. Läkemedlen kan därför bara ges under de akuta attackerna och kan inte användas för regelbunden långtidsbehandling. De flesta läkemedel ges som injektion under huden även om det de senaste åren kommit nya preparat i tablettform. Det finns därför ett mycket stort behov av nya, orala läkemedel mot MS som inte ger de bieffekter som dagens mediciner ger. Ett läkemedel med dessa egenskaper skulle sannolikt innebära ett genombrott inom MS-behandlingsområdet och kunna ersätta de flesta av dagens mediciner.

Cyxones ledning, styrelse och ägare

VD Kjell Stenberg, har tidigare har arbetat 25 år på Astra (numera AstraZeneca) inom bland annat virusmedel, onkologi och MS. Utöver detta har Kjell Stenberg även arbetat en lång tid med utvecklingsbolag – däribland BioMS Corp, CePeP och Orexo – och är aktiv i styrelserna hos både Galecto Biotech och Aptahem.

JunnoLindstam

Mikael Lindstam och Bert Junno i Cyxones styrelse

Styrelse med unikt track record
Samtliga medlemmar i styrelsen tillför erfarenheter och kompetenser som är väsentliga för att driva Cyxones verksamhet. Styrelseordförande Bert Junno och -ledamoten Mikael Lindstam har en helt unika bakgrunder genom att ha lyckats identifiera nya universitetsteknologier och på kort tid kunnat etablera flera framgångsrika företag inom life science-området, exempelvis WntResearch, Galecto Biotech, Gabather och Aptahem.

Theresa Comiskey Olsen är en amerikansk advokat verksam i Norge och har bl.a. arbetat i läkemedelsbolaget Nycomed och har stor erfarenhet av styrelsearbete inom olika life science-bolag i Norge.

Saad Gilani är en amerikansk finansman verksam vid Yorkville Advisors i New York. Saad har lång erfarenhet av att arbeta med life science-bolag, främst med fokus på finansieringsfrågor.

Den vetenskapliga kompetensen i Cyxone representeras främst av bolagets vetenskaplig råd, som består av forskarna Christan Gruber, Associate Professor i Wien och dr. Carsten Grundemann i Freiburg, som har arbetat med cyclotider och som har tagit fram T20K. Christian Gruber fick nyligen utmärkelsen ”Inventor of the Year” från det Medicinska Universitetet i Wien.

Viktigt samarbete med det Medicinska Universitetet i Wien

Cyxones verksamhet bygger på rättigheterna till cyclotidteknologin som har förvärvats från Accequa AB, som genom förvärvet erhöll aktier i bolaget. Överlåtelseavtalet avser samtliga rättigheter och skyldigheter som tillfaller Accequa enligt ett licensavtal avseende cyclotidteknologin mellan Accequa och det Medicinska Universitetet i Wien, daterat den 19 maj 2015. Accequa har genom licensavtalet erhållit en exklusiv licens till cyclotidteknologin. Om inte Accequa, genom Cyxone, utvecklar de patent och patentansökningar som avser cyclotidteknologin till effektiva terapeutiska, preventiva eller diagnostiska produkter för autoimmuna sjukdomar för människor eller djur har det Medicinska Universitetet i Wien rätt att säga upp licensavtalet och återfå alla immateriella rättigheter avseende cyclotidteknologin. Ett sådant, låt vara föga troligt, scenario skulle naturligtvis påverka Cyxones verksamhet och finansiella ställning negativt.

OBS: analysen fortsätter på sida 2.