Intervju: Tomas Eriksson om A1M Pharmas nya läkemedelskandidat
A1M Pharma meddelade under tisdagen att man har utvecklat en ny läkemedelskandidat för behandling av havandeskapsförgiftning. Den nya substansen utgörs av en modifierad version av det naturliga proteinet alfa-1-mikroglobulin (A1M). BioStock bad Tomas Eriksson, vd för A1M Pharma, berätta mer.
Ni har tagit fram en ny läkemedelskandidat för behandling av havandeskapsförgiftning, RMC-035. Är tanken att den i ert fortsatta utvecklingsarbete helt ska ersätta den rekombinanta versionen av proteinet alfa-1-mikroglobulin (A1M) ni arbetat med hittills?
– Den nya läkemedelskandidaten är även den en rekombinant (genetiskt modifierad på konstgjord väg, reds anm) variant av det kroppsegna proteinet alfa-1-mikroglobulin. Vi har kunnat modifiera proteinets fysikalkemiska egenskaper och därigenom ökat löslighet och stabilitet. När det gäller havandeskapsförgiftning är svaret på din fråga ja. Samtidigt har vi kvar våra andra patenträttigheter och det är för tidigt att säga på vad sätt vi kommer att bedriva fortsatt utveckling baserat på andra varianter av rekombinant A1M.
Den nya kandidaten har visat lika bra effekt som den naturliga versionen av A1M i era tester, men har dessutom en förbättrad stabilitet i samband med användning och är lättare att tillverka i stor skala säger ni, hur viktiga parametrar är detta för vägen framåt mot ett godkänt läkemedel?
– Dessa parametrar är synnerligen viktiga för vår väg framåt, både för tillverkningskostnaden och hanterbarhet vid administration. Det bidrar till att vi även framöver kan upprätthålla ett högt tempo i utvecklingen och gör oss mer attraktiva för potentiella samarbetspartners och ur ett branschperspektiv.
Ett kroppseget protein går alltså inte att patentera som läkemedel, men er modifierade version RMC-035 kan och har ni nu lämnat in s.k. substanspatentansökningar för på flera geografiska marknader. Er nuvarande patentportfölj omfattar ju dock både diagnostik och behandling av havandeskapsförgiftning på ett antal marknader, vad är skillnaden?
– Skillnaden är att ett s.k. substanspatent generellt sett är starkare än ett metodpatent. Detta är alltså ett mycket viktig steg i att ytterligare stärka vårt patentskydd och kompletterar på ett utmärkt sätt våra existerande patent.
Med den nya läkemedelskandidaten tar A1M Pharma steget från forskningsbolag till läkemedelsbolag, och ni förväntar er i och med det även ett ökat intresse hos potentiella samarbetspartners och andra branschaktörer. Hur kan det intresset yttra sig, konkret i det här läget?
– Vi har i och med detta adresserat att metodpatent är svagare än substanspatent. Det ska dock sägas att alla potentiella partners inte har samma inställning till substanspatent, där finns olika erfarenheter och utgångspunkter beroende på vem man pratar med. Vår nya läkemedelskandidat kan kombinera styrkan av ett naturligt, kroppseget ursprung med möjligheten till substanspatent, vilket överlag stärker vår ställning i samband med kommande diskussioner.
Ni nämner i dagens pressmeddelande att skiftet till den nya läkemedelskandidaten inte kommer att leda till några förseningar, utan snarare innebär en större säkerhet när det gäller den kommande projektutvecklingen, kan du utveckla det?
– De egenskaper som denna kandidat har ger oss en större förutsägbarhet vilket alltid är av godo i den här typen av utveckling. Dessutom är den lättare att tillverka i stor skala vilket även är viktigt för tillverkningskostnaden, avslutar Tomas Eriksson, vd A1M Pharma.
Läs mer om A1M Pharma på bolagets hemsida som du hittar här.
Texten är författad av BioStocks redaktion. Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
