Leukemi är bara en av över åttio allvarliga sjukdomar som kan behandlas med hjälp av stamceller. I framtiden menar forskare att nyttan av cellerna kan vara än större och erbjuda en potentiell behandling för sjukdomstillstånd som ALS, Alzheimers och MS. Mathias Svahn, grundare och vd för Cellaviva berättar här i en intervju om möjligheten att spara stamceller i Sveriges första biobank för familjesparande.  

Mathias Svahn, grundare och vd Cellaviva

Mathias Svahn, grundare och vd Cellaviva

– Under min tid som doktorand inom genterapi väcktes mitt intresse för kliniska prövningar kring stamceller från navelsträngen. Det var när jag insåg potentialen som stamcellerna hade för den framtida sjukvården som jag även förstod att det här var något som jag var tvungen att spara för min egen familj, vilket jag också på egen hand gjorde när vi fick vårt barn, beskriver Mathias Svahn, grundare till Cellaviva som är Sveriges första biobank för familjesparande av stamceller från nyfödda barns navelsträngsblod.

Historien bakom bolaget börjar med den blivande pappan och doktoranden inom genterapi som under några febrila månader undersökte möjligheten att ta tillvara på barnets stamceller vid födseln. När Mathias fördjupade sig kring alternativen upptäckte han att det fanns ett flertal privata och publika biobanker runt om i världen men att det i Sverige saknades en säker lösning.

– Drivkraften att uppmärksamma blivande föräldrar kring möjligheterna inom stamcellsparande och att själv hitta en trygg lösning för min egen familj väckte idén om Cellaviva. Tillsammans med Karolinska Innovations tog vi fram en affärsplan och fann en huvudinvesterare i börsnoterade läkemedelsbolaget Diamyd, berättar Mathias Svahn.

Med stöd i forskningen och Karolinska Innovations i ryggen lyckades Mathias Svahn tillsammans med bolagets tre medgrundare på kort tid gå från idé till handling. Cellaviva etableras 2014 och har haft stor nytta av att vara först på plats i Sverige. Många aktörer har tidigare försökt slå sig in på den svenska marknaden men misslyckats på grund av den hårda regleringen.

– Det tog ett par år för oss att få till de nödvändiga tillstånden men med godkännandet väl i hamn är vi glada över att ha ett tydligt regelverk att luta oss mot – det ger oss teknisk trovärdighet. Det faktum att metoderna är globalt beprövade, spårbara och validerade skapar också trygghet till våra kunder. Globalt finns redan över fyra miljoner navelsträngsprover i privat förvaring, säger Mathias Svahn.

I dagsläget kan 80 dödliga sjukdomar botas med en stamcellstransplantation och att det finns en stor potential inom familjesparandet av stamceller råder det ingen tvekan om enligt Mathias Svahn. Stamceller från navelsträngen används bland annat för behandling av syskon med leukemi och experimentella behandlingar utförs idag av diabetes och cp-skador. I framtiden ser forskare också möjligheter till att kunna utnyttja cellerna för behandlingar inom omfattade medicinska områden som ALS, autism, Alzheimers, MS och reumatism.

– Navelsträngsblod används som ett komplement till benmärg och trenden går mot att allt fler stamceller hämtas från navelsträngsprover. Fördelen med navelsträngsblod är att det utgör en stamcellskälla som inte kräver något ingrepp. Det är nya och friska celler  som inte hunnit påverkas av stress eller ackumulerade mutationer hos individen, säger Mathias Svahn.

Han konstaterar att ytterligare en fördel med familjesparandet är att det inte bara ger fördelar till den ursprungliga individen, som får en fullständig matchning med cellen, utan även öppnar möjligheter för behandling av syskon och andra släktingar.
I flera länder familjesparas stamceller stamceller från över 10 procent av de nyfödda barnen. Cellaviva räknar med att nå tre till fem procent i Sverige. Om ett genombrott skulle ske inom behandlingen av exempelvis autism finns också alla förutsättningar för att utväxlingen skulle kunna bli långt större än så. Att över 200 biobanker under närmare tjugofem års tid lyckats växa sig starka globalt visar också att familjesparande inte är någon ”fluga” utan tvärtom får ett allt större genomslag.

– Nyligen genomförde Mohlin & Vestskov Marknadsinformation en marknadsundersökning som tyder på en betydligt större efterfrågan än vad vi räknar med. Studien visar bland annat att 36 procent av de tillfrågade är villiga att betala för ett privat familjesparande av stamceller, säger Ylva Bäckström som är marknadsansvarig på Cellaviva och fortsätter:

– Just nu arbetar vi mycket med att få barnmorskor och sjukhus att besvara frågor om möjligheterna inom stamcellssparande från blivande föräldrar. För oss är det oerhört viktigt att via seriösa, neutrala och trovärdiga kanaler upplysa föräldrar om för- och nackdelar med att spara stamceller samt vilka alternativ som finns. I många länder är sådan information redan lagstadgad.

För att stamcellerna ska kunna behålla ett optimalt skick förvaras de nedfrysta i flytande kväve i Cellavivas biobank. Tjänsten kostar tjugofem tusen kronor plus en löpande månadsavgift och garanterar en säker förvaring av navelsträngsblodet i familjens egna frysfack. I framtiden ser Cellaviva möjligheter att bredda tjänsterna och även inkludera sparande av andra stamceller.

– Stamcellssparandet är ett spännande område. Tillgången på kroppsegna stamceller är bland annat oerhört betydelsefullt för den svenska läkemedelsforskningen. På sikt vore det roligt att kunna bidra till att ta fram nya cellterapier även om det naturligtvis inte får äventyra grundverksamheten, säger Mathias Svahn.

Mathias Svahn ser många intressanta möjligheter framöver:
– Genom en kommunikation som tar fasta på säkerhet, kontroll och trovärdighet har vi stora möjligheter att lyckas både i Sverige och internationellt. Sedan lanseringen i september 2015 har vi sett en kontinuerlig påfyllning av orderboken. Vi har ett försprång på den svenska marknaden och kommer under våren 2016 att ta in ytterligare medel för att lansera och marknadsföra en ny stamcellstjänst, redan under årets andra kvartal, avslutar Mathias Svahn, vd för Cellaviva.

Du kan läsa mer om Cellaviva här.


Denna artikel kommer från Investerarbrevet#2 2016

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev