Söndagsintervjun: Kjell G Stenberg, styrelseordförande Aptahem
I dagens Söndagsintervju möter vi Kjell G Stenberg, styrelseordförande i Aptahem som utvecklar nya blodproppshämmande läkemedel för att förebygga kardiovaskulära sjukdomar som stroke och djupvenstrombos. Med sin primära läkemedelskandidat Apta-1 siktar bolaget på att kunna erbjuda säkrare behandling än befintliga antikoagulerande läkemedel på marknaden, som ofta är förknippade med ökad blödningsrisk och andra farliga biverkningar. Bolaget har i de prekliniska studier som hittills gjorts inte sett några negativa sidoeffekter eller toxicitet med Apta-1, ens vid mycket höga doser. Under 2017 planerar bolaget att genomföra en klinisk fas I-studie i människa för att validera säkerheten hos nästa generations blodproppshämmare.
Ni planerar att inleda och genomföra kliniska studier med Apta-1 i människa under detta år. Vilka är de viktigaste fynden i de prekliniska studier som genomförts med substansen så här långt?
– En låg toxicitet, och därmed låg risk för biverkningar, är ett ”fundament” för vår kandidatsubstans Apta-1. Något som vi däremot inte visste när vi startade var att Apta-1 skulle ha så stor effekt på olika immunfaktorer som anses viktiga för patienternas tillfrisknade, så det är definitivt det viktigaste fyndet vi gjort.
Du har mångårig erfarenhet av läkemedelsutveckling men också av att befinna dig på ”andra sidan” – d.v.s. att för större läkemedelsbolags räkning utvärdera potentiella uppköpskandidater och projekt för inlicensiering. Hur ser du på Aptahems möjligheter där ni står idag, utifrån ett sådant perspektiv?
– Läkemedelsföretagen har blivit allt mera aktiva i sitt sökande efter nya projekt för att säkerställa sin konkurrenskraft. Man verkar också vara intresserade av att knyta upp lovande projekt i allt tidigare utvecklingsfas. De data som Aptahem tagit fram om Apta-1 redan nu tycker jag skulle kunna attrahera framsynta läkemedelsbolag.
I vilken mån gör kombinationen koaguleringshämmande egenskaper och anti-inflammatoriska effekter Apta-1 till en mer attraktiv kandidat ur ett uppköpsperspektiv?
– En blodproppsbildning initieras oftast av en inflammatorisk respons i blodkärlsystemet. I fallet när en blodpropp redan bildats så täpps ett kärl igen och hindrar att syre når fram till vävnaden som försörjs av blodkärlet. När man löser upp blodproppen så strömmar blodet fritt igen, men då sätts också en inflammatorisk reaktion igång som kan orsaka mycket stora vävnadsskador. Genom att Apta-1 potentiellt, genom sin unika verkningsmekanism, hämmar båda responserna kan en mycket effektivare behandling uppnås. Ett läkemedel som både kan motverka samt potentiellt lösa upp blodproppar och som samtidigt minskar de skador som immunsystemet orsakar före och efter en proppbildning vore ett närmast att betrakta som ett ”önskeläkemedel” för att kunna behandla människor med blodproppar.
Hur viktiga är de dubbla verkningsmekanismerna ni hittills sett ur ett strikt värderings- eller affärsmässigt perspektiv, givet att kandidaten fortfarande befinner sig i preklinisk utveckling?
– De prekliniska studierna görs såväl i djur som med mänskliga blodkroppar i provrör och har större förutsägningsvärde än inom många andra läkemedelsområden. Om Aptahems resultat kan påvisas även i människa så skulle Apta-1 åtminstone delvis kunna ersätta en kombination av dagens blodproppshämmare/propplösande och anti-inflammatoriska läkemedel, vilket man bör ta hänsyn till vid en värdering av Apta-1.
Ni har tidigare kommunicerat att ett flertal större aktörer följer utvecklingen av Apta-1 med visst intresse. Vad tror du – utifrån dina personliga erfarenheter – att det kommer att krävas för att Big Pharmas allmänna intresse kring den pågående utvecklingen ska övergå till mer konkret intresse för att inleda licensförhandlingar?
– Att ta in ett nytt läkemedelsprojekt i Big Pharma är en lång process som involverar ”scouter” som söker efter nya projekt, utvärderingsteam som tar del av ny information, managementteam som ser över det strategiska värdet av ett nytt projekt och transaktionsteam som genomför den slutgiltiga förhandlingen med biotechbolaget. Beroende på var i utvecklingskedjan projektet befinner sig så involveras experter, både i och utanför läkemedelsbolaget, för att bedöma värdet av den aktuella teknologin. Denna process tar ofta ganska lång tid. Även om de representanter som man möter i det stora bolaget kan vara mycket positiva tar det oftast 9-12 månader innan man kan närma sig en ”skarp” förhandling. Aptahem och vd Mikael Lindstam har sedan mer än 18 månader haft kontakter med många bolag som skulle kunna passa Aptahem och Apta-1. Vi ser fram emot att etablera ett bra samarbete med ett kunnigt och välmotiverat läkemedelsbolag.
En mycket hög andel forskningsprojekt kommer aldrig längre än till preklinisk fas. Nästa konkreta steg i utvecklingen av Apta-1 är att ni tar klivet från preklinik till kliniska studier i människa, vad innebär det för värderingen av projektet?
– När det gäller mediciner för att motverka blodproppsbildning så är ökad blödningsrisk alltid en viktig sak att beakta. Därför tycker jag att det är extra värdefullt att kunna visa att Apta-1 kan skilja sig från andra blodproppshämmande/propplösande substanser i fas I. Att kunna presentera en ny och säkrare terapi för att motverka blodpropp skulle sannolikt kunna öka värdet av Apta-1 betydligt.
När i utvecklingsprocessen anser du personligen att det vore optimalt att ingå partnerskap med en större aktör för den fortsatta utvecklingen av projektet?
– Eftersom jag under min tid på AstraZeneca alltid uppmanat biotechbolag att tidigt söka samarbete runt nya och lovande projekt så skulle jag välkomna ett tidigt partnerskap med ett kunnigt och motiverat läkemedelsbolag inom produktområdet antikoagulation. I mitt tidigare bolag, BioMS Medical i Kanada så etablerade vi ett utmärkt samarbete inom MS med Eli Lilly vilket underlättade våra kliniska studier och förberedde projektet för kommande kommersialisering.
Hur värderar du de två möjligheterna att antingen skriva avtal med Big Pharma tidigt i utvecklingsprocessen, kontra att bolaget själv driver projektet längre för att på så sätt maximera värdet vid ett eventuellt partnerskap?
– Man kan utforma avtal på många olika sätt. Många bra samarbeten inleds av ett optionsavtal som berättigar läkemedelsbolaget att vi en senare tidpunkt förvärva projektet medan det lilla bolaget typiskt får ett bra tillskott till kassan samt en känd uppsida när optionsavtalet utlöses. En annan möjlighet är ett partnerskap där man samarbetar under utvecklingen där det lilla bolagets flexibilitet och snabbhet samverkar med det stora bolagets resurser för utveckling och kommersialisering. En förutsättning för att ingå avtal är givetvis att det lilla bolaget och dess aktieägares intressen tillgodoses såväl tidigt som sent under läkemedelsutvecklingen. Jag tror att man med en bra partner kan realisera mycket bra värden till Aptahem genom någon av dessa två former.
Finns det någon särskild kategori av bolag i branschen som är speciellt intressanta för just Aptahem att samarbeta med som potentiella licenspartners, eller är det helt enkelt först till kvarn och störst plånbok som gäller?
– Jag tror att man ska vara mycket selektiv när man väljer partner till utvecklingsprojekt, speciellt som man i dessa projekt kommer att samarbeta under flera år. När man finner att båda parter delar visioner och mål för projektet och det lilla bolaget får en rättvis belöning för vad de bidrar med så är det läge att ingå avtal.
Så sent som i januari gjorde schweiziska Novartis en affär med Ionis Pharmaceuticals där man betalar Ionis och dess dotterbolag Akcea Therapeutics 75 miljoner dollar upfront för att få utveckla två hjärt-kärlsjukdomkandidater som är i fas I/IIa. Precis som Apta-1 avses dessa läkemedel att tas i förebyggande syfte. Intressant är också att bägge kandidaterna bygger på s.k. antisense-molekyler som består av single strand RNA och aptamerer, precis som Apta-1. Det låter som en relevant referensaffär i sammanhanget?
– Med bra data i ”licensportföljen” så ser jag ingen anledning till att Aptahem inte skulle kunna göra avtal med ett liknande upplägg och motsvarande ersättning inom en inte allför lång tidsperiod.
Anser du att storleken på upfrontbetalningen i Novartis och Ionis affär illustrerar behovet av nya läkemedel mot kardiovaskulära sjukdomar, utöver de stora blockbusterläkemedel som nu finns tillgängliga?
– Jag tycker att det strategiska samarbete som Ionis och Novartis har ingått klart visar att det finns ett stort behov av nya och bättre mediciner inom området kardiovaskulära sjukdomar och att det gör det tydligt att man är beredda att betala bra för nya läkemedelskandidater med lovande profil.
Vad särskiljer Apta-1 gentemot övriga läkemedelskandidater som är under utveckling och som ni har vetskap om?
– Apta-1 är en syntetisk biomolekyl som sannolikt kan påverka flera biologiska funktioner i kroppen som reglerar koagulation och inflammatoriskt svar. Vi känner inte till att det finns några liknande molekyler under utveckling mot t.ex. hjärtsjukdomar.
Avslutningsvis, du är förutom styrelseordförande i Aptahem även vd för Cyxone som utvecklar en läkemedelskandidat mot MS – även den i preklinisk fas. Finns det några likheter i övrigt mellan de två bolagen?
– Båda bolagen befinner sig i ungefär samma utvecklingsfas, på väg till fas I i människa, och utvecklingssubstanserna är baserade på naturprodukter. Cyxones kandidatsubstans, T20K, är riktad mot att behandla multipel skleros och har en uttalad anti-inflammatorisk profil medan Apta-1 har en kombination av flera biologiska effekter. Aptahem och Cyxone delar också strategisk inriktning för läkemedelsutvecklingen, nämligen att vi försöker minimera infrastrukturen och satsar på att genomföra studier genom samarbeten med bolag som är specialiserade inom respektive område som t.ex. säkerhetsstudier, bioanalys, kinetik och metabolism. Så likheterna mellan bolagen är ganska många.
Läs även: Aptahem mot kliniska studier med nästa generations blodproppshämmare.
Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
Få alla nyheter och analyser direkt i mobilen med BioStocks mobilapp!
