Home Nyheter Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA kan flyttas till Sverige

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA kan flyttas till Sverige

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA kan flyttas till Sverige

19 oktober, 2016

Sverige har chansen att dra fördelar av de konsekvenser som följer av Brexit, skriver Bloomberg news idag. På grund av Brexit kommer Storbritannien inte längre kunna hysa ett antal EU-institutioner, och därför har Sverige redan ansökt om att få hysa den Europeiska bankmyndigheten, regionens finansiella regulator. Men man har också siktet inställt på läkemedelsindustrin, enligt Anders Lönnberg, Sveriges nationella samordnare för life science. I detta ingår att försöka få den Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att flytta från London till Sverige. “Vi är en av de främsta kandidaterna” menar Lönnberg. Det skulle vara en enorm prestigevinst för den svenska Life Science-sektorn, men kan sannolikt även få en rad andra positiva följdeffekter.

Förra året tillsatte regeringen Anders Lönnber som nationell samordnare för att stärka life science-sektorn i Sverige genom samverkan mellan forskningen, näringslivet och hälso- och sjukvården. Syftet var också att på sikt skapa fler jobb och en bättre hälso- och sjukvård, men även att förbättra den ekonomiska utvecklingen.
Under flera år efter fusioner och uppköp av bolag som Pharmacia och Astra backade den svenska läkemedelsbranschen. Men nu har det återigen vänt och Sverige är på väg att bli världsledande när det gäller biologiska läkemedel och nanoteknologiska behandlingar. Det menade Anders Lönnberg i en tidigare intervju med SvD i september.
I en dagsfärsk intervju med nyhetsbyrån Bloomberg pekar Lönnberg åter på att investeringarna inom life science-sektorn skjutit fart: Från 1,5 miljarder 2014 till över tio miljarder 2015, där 80 procent kommer från utländska storföretag. Det handlar bland annat om fabriker och produktion i exempelvis Umeå, Uppsala, Stockholm, Lund och Strängnäs, men också om större bolagsaffärer som läkemedelsjätten Johnson & Johnsons miljardinvestering i lilla biotechfirman Alligator, som drog upp statistiken med hela 6 miljarder kronor.
Ett gott tecken är även att antalet ansökningar om att kliniskt testa nya läkemedel ökar igen efter flera svaga år och utgör nu fler än 300 om året. Det går oerhört snabbt och netto är läkemedel numera Sveriges näst största exportindustri, säger Lönnberg. Johnson & Johnson, AstraZeneca, GE Healthcare och Pfizer har nyligen ökat sina investeringar i Sverige, och viss produktion har redan flyttat hit.
Anders Lönnberg framhåller i intervjun med Bloomberg att den svenska life science-industrin har potential att skapa tusentals jobb för att stödja ekonomin. Men att bli EU: s läkemedelsnav för även med sig andra fördelar som kommer att påverka Sveriges sjukhus och universitet, menar han. En större läkemedelsindustri kommer visa effekt i en stigande export, fler arbetstillfällen, och det bör även leda till att intresset ökar för Sverige som investeringsland.
Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA flyttar om två år
På EMA i London finns så många som 840 av världens mest respekterade regulatoriska och vetenskapliga experter, men bara sju procent av dem är britter. Att omlokalisera en så stor europeisk myndighet är en komplicerad sak att lösa, men så har man också två år på sig innan flytten påbörjas. Sverige var den första intressenten som hörde av sig för att hysa EMA, sedan dess har fler kandidater tillkommit.
Ungefär en fjärdedel av EMAs medicinska bedömningar för nya läkemedel inom EU sker redan i Sverige vid välrenommerade institutioner som Karolinska institutet, och vi har sedan tidigare även European Centre for Disease Prevention and Control i Sverige, två faktorer som talar till Sveriges fördel. Att utländska investeringar i Sveriges life science-industri ökade tiofalt förra året, är en investeringsnivå som sannolikt kan upprätthållas menar Anders Lönnberg. Han framhåller även att Sverige ser goda möjligheter för internationella läkemedelsbolag med bas i London att flytta hit, som ett sätt att ha fortsatt tillgång till den inre marknaden efter Brexit. Nästan alla internationella företag i den här branschen vill ha sina etableringar inom EU, och då ligger Sverige bra till.
Vi har haft flera stora internationella företag som har sagt att de är beredda att stödja Sverige, eftersom de måste vara i ett land som stödjer industrin och är rådgivande och inte bara har en kontrollfunktion, det är mycket viktigt för branschen, säger Lönnberg.
Men Brexit är inte den enda möjliggörande faktorn för fler etableringar i Sverige, menar han. Oro kring omvärldens säkerhet och stabilitet gör att Sverige nu också kan konkurrera med tillväxtmarknaderna, trots högre arbetskraftskostnader. Sådana överväganden innebär att Sverige i vissa fall övervägs som ett alternativ till Indien, Kina och även USA.
Om du hade frågat mig för tre år sedan, skulle jag ha varit övertygad om att den inhemska produktionen skulle vara borta nu, till förmån för Indien, Kina och Singapore, säger Lönnberg. Men nu har intresset att flytta tillbaka eller etablera sig här ökat.
Under upptakten till folkomröstningen om Brexit varnade den brittiska pharma- branschorganisation ABPI för att Storbritanniens ledande ställning inom fas I-studier riskerar att undergrävas, medan dess bioteknikmotsvarighet BIA framhöll att ett fortsatt EU-medlemskap skulle ge fördelar i form av reglering, ett fungerande patent-ekosystem, riskkapital och statliga bidrag, och även gör det möjligt för patienterna att få tillgång till nya, innovativa läkemedel. Nu är Brexit ett faktum, och att i detta läge lyckas få EMA att flytta till Sverige är ett scenario med en rad potentiella positiva synergi- och följdeffekter för den svenska Life Science-sektorn, men även för landet som helhet.
Om EMA
Myndigheten ansvarar för vetenskaplig utvärdering, tillsyn och säkerhetsövervakning av läkemedel som utvecklats av läkemedelsföretag för användning i EU. EMA skyddar folkhälsan och djurhälsan i EU:s 28 medlemsstater, liksom i länderna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), genom att se till att alla läkemedel som är tillgängliga på EU:s marknad är säkra, effektiva och av hög kvalitet. EMA verkar på en marknad som omfattar över 500 miljoner människor i EU med uppdraget att främja vetenskaplig spetskompetens i utvärderingen och tillsynen av läkemedel till förmån för folkhälsan och djurhälsan i EU. Läs mer här.
Den nationella samordnaren för Life Science
Den nationella samordnaren leder ett expertråd där framför allt näringslivet, akademin och sjukvården samverkar för att lämna förslag till regeringen och föreslå överenskommelser.
Man har tre mål att jobba mot…
1. Förbättra kvaliteten i sjukvården.
2. Skynda på spridningstakten av ny teknik och behandlingsmetoder inom vården.
3. Förädla och finansiera uppfinningar så att de blir innovationer och verksamheter.
… tre övergripande uppgifter…
1. Att samordna insatserna på socialdepartementet, näringsdepartementet och utbildningsdepartementet.
2. Se till att life science-sektorn är överens om dagordningen, prioriteringarna och lösningarna.
3. Lämna långsiktiga underlag till regeringens nationella innovationsråd.
… och fem prioriterade uppgifter:
1. Nya ersättningssystem som uppmuntrar innovationer.
2. Ökad digitalisering.
3. Nya meriteringssystem och anställningsformer.
4. Förbättra villkoren för småföretag och riskkapital. Exempelvis genom att öppna privata och offentliga labb och testbäddar för småföretag, förlänga expertskatten från 3 till 5 år och skattebefria personaloptioner.
5. Rensa bland regleringar och lagar så att forskning, utveckling och innovationer blir en uppgift för alla aktörer inom sjukvården. Avskaffa läkemedelskommittéerna.
 

Prenumerera på BioStocks nyhetsbrev