Reglering av nyckelprotein viktigt för cancerspridning
Ett amerikanskt forskarteam har funnit en möjlig förklaring till varför immuna T-celler ibland misslyckas med att eliminera tumörer och kroniska infektioner. Nyckeln ligger i ett protein som tycks spela en viktig roll för kroppens immunsvar, något som har potential att leda till nya behandlingar mot bland annat cancer, autoimmuna sjukdomar och infektioner. Studieresultaten har publicerats i tidskriften Immunity.
De amerikanska forskarna har genom att rikta in sig på ett protein som styr T-cellsaktiviteten lyckats öka immunsvaret mot cancer och andra sjukdomar. T-celler är en typ av vita blodkroppar som utgör en del av kroppens immunförsvar och som i normalfallet behöver ungefär en vecka för att lära sig känna igen och bekämpa en vanlig infektion.
En av forskarna bakom studien, professor Linda Bradley vid Sanford Burnham Prebys Medical Discovery Institute (SBP) i La Jolla, Kalifornien, kommenterar resultaten:
– Vi upptäckte att ett protein på ytan av T-cellerna, PSGL-1, fungerar som en negativ regulator av T-cellsfunktionen, och att PSGL-1 har hög kapacitet att dämpa T-cellsignaler i virus och tumörer på möss.
Forskargruppen intresserade sig för T-celler då det är klarlagt att många sjukdomar – inklusive infektioner och cancer – kan uppstå på grund av problem som uppstår med T-cellssvaret. T-celler känner igen och neutraliserar inkräktare som t.ex. infektiösa bakterier och virus som kommer utifrån kroppen, men även aggressiva celler inuti kroppen som kan utlösa tumörer. T-cellssvaren justeras automatiskt men ibland misslyckas de, till exempel kan kroniska virus och cancerceller undgå att bli attackerade av immunsystemet genom att de stör svaret från T-cellerna.
Avgörande för att begränsa immunsvaret
En anledning till att T-cellssvar misslyckas beror på att cancerceller eller virus kan använda “kontrollstationer” på T-cellerna som sänker deras aktivitetsnivå, med andra ord ett effektivt sätt att utnyttja en naturlig broms som normalt sett kontrolleras av “patrullerande” immunceller som säkerställer att T-celler inte överreagerar och attackerar frisk vävnad.
De nya läkemedel som ibland kallas “checkpoint inhibitors” – eftersom de tar bort bromsarna på T-celler – har visat lovande resultat vid behandling av vissa cancerformer. Dessa läkemedel har potential att förlänga överlevnaden med flera år i lungcancer och melanom, menar forskarna. I denna process spelar PSGL-1 en nyckelroll då de hämmar T-cellsaktiviteten och ökar kontrollstationernas aktiveringsnivåer.
Utan proteinet var T-cellerna aktiva längre och tumörer växte långsammare
Hos laboratoriemöss som föddes upp utan de aktuella proteinerna, förblev T-cellerna aktiva under längre tid än normalt och utrotade helt lymfocytiska koriomeningitvirusinfektioner (LCMV), som normalt brukar överleva i flera månader. I och med detta kunde forskarna sluta sig till att PSGL-1 var avgörande i processen att begränsa immmusvaret.
När de injicerade melanomceller i mössen, fann de att tumörerna växte långsammare än normalt, vilket tyder på PSGL-1 också reglerar T-cellsvar i allmänhet.
Professor Bradley menar att immunsvaret mot cancer och kroniska virusinfektioner såsom hepatit kan öka om man blockerar proteinet. Omvänt betyder det att om man ökar förekomsten av proteinet, så hämmar det immunsvaret – en metod som skulle kunna vara användbar vid behandling av autoimmuna sjukdomar (där immunförsvaret angriper den egna kroppen), såsom multipel skleros, reumatoid artrit, psoriasis och lupus erythematosus (SLE).
PSGL-1-hämmare kan bli ett nytt verktyg i kampen mot cancer
Nu skall forskningsteamet undersöka hur proteinet fungerar tillsammans med andra läkemedel mot cancer. T-celler kan nämligen inte nå alla tumörceller, så immunterapi baserad på PSGL-1, menar de, kan troligen bli mer effektivt om det kombineras med läkemedel som dödar cancer mer direkt.
Ett abstract till studien kan läsas här.
