De utvecklar det enda läkemedlet med potential att bota havandeskapsförgiftning
A1M Pharma utvecklar en diagnostikmetod samt behandling mot havandeskapsförgiftning, ett tillstånd som drabbar ca 10 miljoner gravida kvinnor varje år. Nyligen färdigställde bolaget en ny läkemedelskandidat och man genomför nu en fullt ut garanterad företrädesemission om ca 43,7 MSEK med sikte mot kommande kliniska studier. För att få en tydlig bild av var man idag befinner sig i utvecklingen har BioStock intervjuat Stefan Hansson, professor och överläkare i obstetrik och gynekologi, tillika ansvarig för den kliniska forskningen och utvecklingen i A1M Pharma.
Preeklampsi eller havandeskapsförgiftning är ju ett tillstånd som varit känt sedan mycket länge, sjukdomen beskrevs redan för 3000 år sedan av de gamla Egyptierna. Det finns inget botemedel, även om det är något som ni i A1M Pharma försöker ändra på. Vad tror du att det beror på att man inte kommit längre i jakten på en lösning?
– Om man går tillbaka lite i historien – själva ordet “eklampsi” kommer ursprungligen från grekiskan och betyder “blixt från klar himmel”. Det har sin bakgrund i att man förr såg hur gravida kvinnor helt plötsligt kunde drabbas av ett epileptiskt krampanfall och helt plötsligt bli jättesjuka, helt utan förvarning. På den tiden dog kvinnorna ofta som en följd av de här anfallen, och det gör de fortfarande i tredje världen. Historiskt har man inte känt till mekanismerna bakom sjukdomen, en förutsättning för att kunna ta fram en behandling. All nuvarande behandling av havandeskapsförgiftning, som används idag på klinikerna, går ut på att dämpa sjukdomsyttringar som t.ex. högt blodtryck, för att förebygga att man drabbas av de här kramperna och hjärnblödningar. Det är dock ingen behandling av själva sjukdomen i sig utan bara ett sätt att försöka förlänga graviditeten. Det enda sättet vi har idag för att behandla havandeskapsförgiftning är att helt enkelt avbryta graviditeten.
Hur mycket forskning bedrivs på havandeskapsförgiftning idag runt om i världen?
– Forskningen har exploderat de senaste 10 åren i samband med att nya s.k. multiplex-plattformar har utvecklats där man kan titta på ett stort antal gener eller proteiner i ett och samma experiment. Det senaste är metabolomics-forskning där man tittar på många olika ämneskomponenter, och jämför dem mellan friska och sjuka personer. Det har blivit lättare få en samlad bild av olika inverkande faktorer, helt enkelt.
Har havandeskapsförgiftning som är en typisk kvinnosjukdom därmed blivit ett högre prioriterat forskningsområde?
– Ur ett forskningsanslags-perspektiv har det inte blivit mer prioriterat, det är fortfarande ett gigantiskt problem. Men inom obstretisk forskning har intresset för havandeskapsförgiftning ökat väldigt mycket. Allting är dock relativt, kvinnosjukdomar är fortfarande ett påtagligt eftersatt område jämfört med t.ex. hjärt-kärlsjukdomar och neurologiska sjukdomar som stroke.
Är havandeskapsförgiftning lika vanligt förekommande världen över?
– Nej, i västvärlden brukar man räkna med att 3-7 procent drabbas, men bland mörkhyade och asiatiska kvinnor så är risken högre, över 10 procent.
Och hur skulle du säga att A1M Pharma står sig i den internationella konkurrensen vad gäller forskning på sjukdomen?
– Nu är jag ju i någon mån jävig, men sett ur ett strikt vetenskapligt perspektiv så är «vårt läkemedel idag det enda som har en botande potential, av de kandidater som vi känner till. Alla andra läkemedel som är under utveckling är enbart symtomdämpande. Vårt läkemedel är det första som har potential att bota sjukdomen havandeskapsförgiftning, så ur ett konkurrensperspektiv ser det väldigt lovande ut.
Kan man säga att A1M Pharma är det bolag som i dagsläget har kommit längst i utvecklingen av ett potentiellt läkemedel mot havandeskapsförgiftning?
– Det finns läkemedelsföretag som har symptomatiska behandlingar under utveckling som har kommit längre i utvecklingen, men om man ser till att vår produkt är den enda som har potential att vara botande så är svaret ja.
Vad är det som gör just ert angreppssätt unikt och varför tror du att just A1M Pharma kommer att lyckas hitta ett botemedel?
– Vi har haft turen att hitta en sjukdomsmekanism som uppträder väldigt tidigt i sjukdomsprocessen. Den kan mycket väl vara en katalyserande mekanism, d.v.s. som får sjukdomsförloppet att accelerera. Jag säger inte att det är den enda mekanismen, men den är väldigt tidig och kan man gå in och bryta tidigt i sjukdomsförloppet kan man ofta få väldigt god effekt. Vi har hittat den dominobricka som faller tidigt, kan man säga, och då kan man förhindra att andra brickor faller. Vi använder kroppens eget försvar för att behandla sjukdomen.
Ett räddat liv är ju omöjligt att sätta ett ekonomiskt värde på, men om man ser till vårdkostnaderna för havandeskapsförgiftning, hur ser du på den beräknade samhällsekonomiska vinsten av ett fungerade läkemedel?
– Principiellt kan man se kvinnor med havandeskapsförgiftning som två patienter. Ca 15 procent av alla för tidiga födslar beror på att man tvingats avbryta graviditeten p.g.a. att modern drabbats av havandeskapsförgiftning. Vårdkostnaderna för intensivvård av för tidigt födda barn i flera veckor är enorma, så det finns stora ekonomiska besparingar att göra om man kan undvika vård av för tidigt födda. Tittar man på sedan på mödrarna så finns det flera hälsoekonomiska aspekter. Om vi tidigt skulle kunna identifiera och kategorisera kvinnor som låg- respektive högriskfall kunde stora värden sparas genom att veta vilka resurser – samt exakt när – som ska sättas in. Idag kan vården inte förutsäga varje individs sjukdomsförlopp, vilket gör att en del kvinnor blir inlagda i flera veckor, vilket i sin tur naturligtvis medför jättestora kostnader. En annan mer långsiktig aspekt är att de här barnen och kvinnorna som har drabbats av havandeskapsförgiftning senare i livet löper större risk för att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar och stroke. Så man kan säga att besparingarna som är möjliga med hjälp av tidig och mer effektiv diagnosticering och ny behandling utgör ett slags flerstegsraket ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
A1M Pharma utvecklar en diagnostikmetod för att tidigare kunna upptäcka vilka som riskerar att utveckla havandeskapsförgiftning, kan du berätta lite om hur den fungerar?
– Vi kan med ett blodprov mäta halterna av det skadliga ämnet fritt fosterhemoglobin i blodet tidigt i graviditeten. Det innebär att vi tidigt kan identifiera vilka patienter som löper hög- eller låg risk för att utveckla havandeskapsförgiftning. Mer specifikt mäter vi hur mycket fritt hemoglobin som finns i blodet i förhållande till nivåerna av kroppens skyddsprotein som normalt sett tar hand om nedbrytningen av det här skadliga ämnet hos patienten, och då kan vi, genom att mäta nettobalansen, se vilken giftnivå som föreligger. På sikt hoppas vi kunna använda det som ett mått på hur mycket läkemedel just den patienten ska få vid det givna tillfället, så det är en form av “personalized medicine”. Kan man optimera doseringen och dessutom sätta in behandlingen i exakt rätt tid så är väldigt mycket vunnet.
Vad specifikt är det ni hoppas kunna göra, efter att man har identifierat ett högriskfall, för att undvika att sjukdomen bryter ut?
– Det beror lite på var i graviditeten kvinnan befinner sig, men vi kan genom vår mätmetod identifiera högriskgraviditeter redan i första trimestern, d.v.s. före vecka 12. Det finns i dagsläget ingen biomarkör i världen som klarar det. Det innebär att man tidigt kan sätta in de profylaktiska läkemedel som finns tillgängliga, vilket idag är proppförebyggande medel, t.ex. magnecyl eller trombyl. Det är ingen supereffektiv behandling men den har en riskreducerande effekt om man ger den till högriskpatienter. Så bara att kunna identifiera dessa högriskpatienter är väldigt värdefullt. Utvecklingsmässigt är vi nu ganska långt framme med vår prediktions- och diagnostikmetod.
Nästa steg – detta är vår vision – är att man redan tidigt, under första trimestern, ska kunna börja behandla patienter med stigande fosterhemoglobinnivåer med A1M för att förhindra att sjukdomen bryter ut. Vi vill förlänga graviditeten så länge som möjligt och vinna några veckor för att ge barnet chansen att hinna utvecklas och mogna så att det inte behöver prematurvård i samband med att man avbryter graviditeten. Ett viktigt “tidsfönster” är från vecka 28 fram till v. 37, vid havandeskapsförgiftning efter v. 37 finns det internationella rekommendationer om att man ska sätta igång förlossningen. Målet är alltså att få de patienter som drabbas av havandeskapsförgiftning före vecka 34, som räknas som riktigt för tidiga, över 34-strecket så att barnets lungor hinner utvecklas tillräckligt. Och kan vi dessutom få de som är mellan v 34 och v 36 över vecka 37-strecket är mycket vunnet.
Initialt har ni arbetat med det kroppsegna proteinet A1M, eller Alfa 1 mikroglobulin, men ni har nyligen tagit fram en ny läkemedelskandidat, RMC-035 som är baserad på A1M. Hur skiljer sig den från ”originalet”?
– Det är egentligen samma molekyl, men vi har optimerat den för att göra den mer hanterlig i klinik. Originalsubstansen förbrukas snabbt i kroppen och utanför kroppen minskar dess aktivitet snabbt, framförallt i rumstemperatur. De förändringar vi gjort gör proteinet mer stabilt och hanterligt, samtidigt som det också blir mindre känsligt i själva produktionsprocessen. Det är en teknisk optimering som gjorts av praktiska skäl och som inte ändrar något i molekylens grundmekanismer. En viktig bonuseffekt av att vi har modifierat det naturliga proteinet är att den nu kan patenteras, vilket är mycket viktigt ur ett affärsmässigt perspektiv.
Ni har alldeles nyligen presenterat ett nytt forskningssamarbete med CSL Behring, som är världsledande inom plasmaproteiner. Vad hoppas du att A1M Pharma ska kunna få ut av ert samarbete?
– De arbetar med andra “skyddsproteiner” mot fritt hemoglobin, som de redan tillverkar i industriell skala. Det är möjligt att det skulle kunna gå att kombinera A1M med något av dessa proteiner i en kombinationsbehandling, för att förstärka den positiva effekten. På sikt kanske man också kan skräddarsy behandling för de enskilda patienterna. Så vårt samarbete öppnar upp klart intressanta möjligheter både på kort och lite längre sikt.
Utöver havandeskapsförgiftning fokuserar A1M Pharma även på akuta njurskador och tidiga studier har också visat att A1M-proteinet kan ha positiv inverkan vid åderförkalkning. Ser du några fler potentiella användningsområden eller indikationer som du hoppas få utvärdera i framtiden?
– Vid havandeskapsförgiftning skadar det fria hemoglobinet moderns blodkärl och organ, bl.a. njurarna. Så steget var inte så långt till att även börja titta på njurskador hos icke gravida. Vi vet också att åderförkalkning är en accelererad process hos kvinnor som haft havandeskapsförgiftning och att det är en bidragande faktor till att de löper ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar senare i livet. De mekanismer som ligger bakom detta är att hemoglobinet ger upphov till skador på kärlväggarna som ger ärrbildning och på sikt åderförkalkning.
Utöver detta så tittar vi utifrån ett forskningsperspektiv på problemet att barn som föds för tidigt är tillväxthämmade, bland annat för att moderkakan inte fungerar optimalt. Eftersom vi med A1M kan reparera vävnanden i moderkakan och förbättra dess funktion tror vi det kan finnas en indikation även för tillväxthämning där orsaken finns i placentan. Tittar man vidare på för tidigt födda barn så är en annan komplikation att de får hjärnblödningar. Det fria hemoglobinet kommer ut i hjärnan som är under utveckling och ger där giftiga effekter, vilket också är en indikation vi tittar på, om vi möjligen kan “städa upp” inne i hjärnan genom att tillsätta skyddsprotein som binder upp skadliga ämnen.
Hur mycket utvecklingsfokus lägger ni i nuläget på andra indikationer än havandeskapsförgiftning?
– Inom bolaget är huvudfokus havandeskapsförgiftning och akuta njurskador, som är en förlängning av havandeskapsförgiftning, kan man säga. Forskningsmässigt, på det akademiska planet, har vi mycket samarbete med forskare som jobbar i flera olika projekt. Det är dock inget som belastar A1M Pharma som bolag ekonomiskt.
Har det kommit fram några nya externa forskningsrön på senare tid som stödjer något av era utvecklingsprogram?
Det finns andra forskningsgrupper som bland annat har kunnat visa på ökade nivåer av fritt hemoglobin i hjärnan hos kvinnor med havandeskapsförgiftning. Vi börjar se ett ökat intresse för vårt koncept även i oberoende grupper, som vi i vissa fall även har inlett samarbete med.
Vilka prioriteringar har du som klinisk forskningschef för 2016?
– Vi är i full gång med att planera de första kliniska studierna, och vi lägger även mycket fokus på de toxicitetsstudier som krävs för att man ska få gå vidare och göra studier i människa. Vi vill gärna ha testat vårt koncept i samtliga de befintliga och relevanta djurmodeller som finns att tillgå innan vi går vidare, och det sker bland annat i våra internationella samarbeten.
Får ni bra gehör för ert koncept i olika sammanhang när ni ute och träffar och diskuterar med potentiella samarbetspartners?
– Ja det får vi, och det har ju även resulterat i ett antal viktiga samarbeten, nu senast med CSL Behring. Vi möter även ofta väldigt positiva reaktioner på den gedigna grundforskning som ligger bakom att vi befinner oss där vi är idag.
Finns det en inbyggd problematik i det faktum att ni behöver göra studier på gravida kvinnor?
– Det enkla och korta svaret är ja, man vill naturligtvis iaktta största försiktighet. Samtidigt så finns det ju redan ett regulatoriskt ramverk som vi kan följa, det är inte helt obruten mark vi rör oss på. Men jag tycker att det är värt att lyfta fram igen att det vi arbetar med är att finna lösningen på ett globalt jätteproblem. Det dör en kvinna i minuten i förlossningsrelaterade problem – och havandeskapsförgiftning är ett av dessa problem, avslutar Stefan Hansson, senior ansvarig för forskning och klinisk utveckling A1M Pharma.
Texten är författad av BioStocks redaktion. Innehållet i Biostocks nyheter och analyser är oberoende men Biostocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
Få analyser och nyheter direkt i mobilen med BioStocks mobilapp!
